Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Felaktig skylt retar byborna

Här är skylten som retar byborna.
Nyfäbodarna ska det vara.
Inte Nyfäboden.
– Rätt ska vara rätt. Vi ger oss aldrig, säger Anita Olars, en av sex bofasta i byn.

Annons

Några hundra meter in från riksvägen söder om Lamborn ligger en klunga hus vid Balungens strand.

Välkomna till Nyfäbodarna.

Här finns sex bofasta, hästar och får plus många sommarboende.

Och här har striden stått i många år om Trafikverkets vägskylt.

Efter riksvägen står det Nyfäboden.

Men byn vill att det ska ändras till Nyfäbodarna.

– Förr hade vi ingen skylt alls. Men på 90-talet satte man upp en skylt där det står Nyfäboden.

– Men det är enligt all dokumentation fel. Det ska stå Nyfäbodarna, säger Carl-Anders Olars, lastbilschaufför, som är född och fortfarande bosatt i byn tillsammans med fru Karin och sonen Gustav.

Mamma Anita bor också kvar i byn. Det är hon som drivit skyltfrågan med Trafikverket/Vägverket.

– Vi tycker att rätt ska vara rätt. Vi har studerat gamla skrifter nya kartor och det gör oss övertygade om att Nyfäbodarna ska det vara.

– Men myndigheterna bryr sig inte. Jag har skickat dem många brev. Men man säger att det skulle bli för dyrt att byta skyltarna, säger hon.

Byborna tänker dock fortsätta sin kamp för att få rätt skylt.

– Ja, vi ger oss inte, säger Anita bestämt.

Och driver man frågan ytterligare kan Trafikverket komma att tvingas byta skylt.

Så här säger Lennart Dehlin på Lantmäteriet:

– På en karta från 1967 står det Nyfäboden. Men 2 mars 2004 gjordes en ändring till Nyfäbodarna, så det namnbytet har nog inte slagit igenom på Trafikverket.

Lita på att byborna tänka påminna dem igen!

Förr var det här en blomstrande by. Det bodde 45 personer i byn som mest och här fanns både skola och affär.

I dag är sex bofasta kvar.

Men med alla sommargäster tredubblas byns invånarantal - åtminstone sommartid.

Carl-Anders Olars tar oss med till badplatsen vid sjön Balungen.

– Vi bor verkligen idylliskt här. Jag kan inte tänka mig att bo någon annanstans.

– Förr gick flottningen på sjön och vintertid gick handelsleden på sjön förbi vår tomt. En bit bort bodde en kvinna som kallades "Sjömora". Det berättas att en gång när hon åkte spark på sjön blev hon jagad av vargar. Det var i början av 1900-talet. Vi har varg i området nu också, men vi har klarat oss, säger han.

Margit och Hans-Erik Vestlund bor också i byn.

Hans-Erik spelar med Tängerpojkarna och Margit väver, stickar och broderar, tillsammans med Anita Olars, som bor 100 meter därifrån.

Hans-Eriks mors farfar var Udd Hans Andersson, som förärats en minnessten vid riksvägen, alldeles hitom den felaktiga vägskylten.

Det var tack vare Udd Hans som vägen söderut från Lamborn ner mot Övertänger blev av på 1800-talet.

I byn timrar Erik Vestlund stugor. Men han bor nere i Övertänger.

– Just nu håller jag på med en stuga som ska till Norrköping. Och i vinter ska jag timra ett hus på 120 kvadrat. Jag har att göra, säger Erik, som jobbar ensam hela dagarna.

Hur är det?

– Jag brukar säga att det bästa med det är att vara ensam. Och det sämsta är att vara ensam, säger han.