Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Falu kommun och Nationella viltolycksrådet har olika syn på vad man ska göra av skabbrävarna

I en Falugrupp på Facebook har flera uppmärksammat skabbrävar i kommunen. Den största oron kring skabbrävar finns hos hundägare, då hundar kan bli smittade av skabben, och många vill också hjälpa räven ur sitt lidande. Men åsikterna kring hur snabbt man ska göra något åt räven går i sär.

Niclas Sundstedt, miljöinspektör på Falu kommun, förklarar att det ofta är svårt att se ifall det är en skabbräv eller inte. På skabbrävar syns det ofta på en svans som är väldigt tufsig eller nästan kal.

– Men många rävar är raggiga och nakna på sommaren, rävungarna nafsar ofta i svansen på mamman så då kan hon se ganska kal ut, berättar han.

– Man kan höra av sig till kommunen om räven setts i centrala stan och om räven ofta håller sig på samma plats. Annars finns det inte skäl att kolla upp det, de är svåra att hinna med. Men om man vet att det är ett ställe där en räv brukar ligga så bör man inte ta dit hunden.

Niclas berättar att jaktlag har rätt att skjuta skabbrävar året runt på sina marker och de behöver inget beslut om att få skjuta. Detta eftersom att man vill förkorta djurets lidande.

– Ifall räv- och rådjursstammarna är för stora är det på grund av att det under den vanliga jakten skjuts för lite räv, inte skyddsjakten i kommunen.

Läs även: Viltvårdsplan tas fram tre år efter beslutet

André Granqvist, eftersöksjägare i Nationella viltolycksrådet, NVR, brinner för frågan och berättar att det höga antalet rävar i ett litet område kan göra att skabben blir mer utbredd, och att lösningen är skyddsjakt på de drabbade djuren, och en generell minskning av rävstammen genom viltvården.

– Kollar man på statistiken så är siffrorna på antalet viltolyckor i just Falun otroligt höga. Och det här med att det skulle vara svårt att se om det är skabb eller inte, ja, det är ju väldigt svårt om man inte åker dit och kollar. Det är fel tänk att låta rävarna lida för att de är svåra att få tag på.

Jägareförbundet erbjöd sig att sköta viltförvaltningen på kommunens marker i stort sett kostnadsfritt, men det förslaget nappade kommunen inte på. André anser att kommunjägarna är för få och inte sköter sitt jobb då de inte alltid är på plats i Falun.

– Det är viktigt för skyddsjakten att kunna vara på plats snabbt för att hinna ikapp räven, alternativt ha resurser att leta efter dem. Djuren lider, skabben sprids lätt och tillslut kommer vi inte ha några rävar kvar. Dessutom finns det en skyldighet att avliva en skabbräv, berättar han.

Läs även: Dramatisk ökning av viltolyckor

Förtydligande: Kommunen har olika avdelningar för skyddsjakt och viltvård. Niclas Sundstedt svarar för skyddsjakten.

Fakta: Rävskabb

Rävskabben smittar framförallt räv och hund men kan i sällsynta fall överföras till människor och ge "skenskabb".

Skabbdjuren borrar gångar i huden och lägger ägg. Smitta sker både direkt kontakt och indirekt, exempelvis genom att djuret rullar sig i gräset där räven legat.

Det kan ta upp till en månad från smitta till symptom. Symptomen är mycket kraftig klåda, ofta på öron, armbågar, bröstsidor och ben, små röda upphöjningar på huden och håravfall.

Lättast är att uppsöka veterinär för undersökning, då det går att behandla. Man kan med ett blodprov se om det finns rävskabbsantikroppar i blodet.

Källa: veterinärbutiken.se