Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Falu kommun får kritik för positiv moteld om skid-VM: "Det här känns som ett pr-arbete"

Samma dag som DT började publicera granskningen av skid-VM lade Falu kommun ut en egen artikel på sin hemsida – där idel positiva aspekter och röster lyfts fram.
– Det här känns som ett pr-arbete och det är ingen slump att de släpper det nu, säger Patrik Liljeglöd från vänsterpartiet.

Annons

"Faluns fjärde skid-VM gav mersmak" – rubriken på kommunens hemsida sätter tonen för en synnerligen positiv skildring av skid-VM. Artikeln skrevs på initiativ av kommunens kommunikationsavdelning. Där jobbar fyra personer inklusive Niklas Lindh, kommunikationschef.

Ska man betrakta den som ett svar på DT:s granskning?

– Nej, absolut inte. Den här var gjort för ett par dagar sedan och är en del av våra planerade kommunikationsinsatser. På samma sätt som ni har er egen agenda har vi vår. Det var inget sätt att bemöta er, säger han.

Borde inte politikerna föra ut sina uppfattningar i sina respektive kanaler?

– Det är ganska givet att våra politiska företrädare får minnas tillbaka.

Varför skriver ni inget om kostnaderna utan bara om vinster och förväntade positiva effekter?

– Har vi inte gått igenom det ganska många gånger? Vi har följt debatten och skildrat den ganska väl. Generellt är det väldigt viktigt för oss att vara sanningsenliga, raka och sjysta och skildra olika bilder av det som sker.

Är inte er bild väldigt ensidig?

– Som jag ser det – vid vissa tidpunkter finns det anledning att göra en tuff granskning, andra gånger skildra folkfesten. Från kommunens håll känns det givet att minnas tillbaka och tänka på folkfesten – och även väcka frågeställningar inför framtiden, vilket jag tycker görs i artikeln.

LÄS OCKSÅ: Hoppbackarna för 175 miljoner står oanvända.

Varför har M, men inte MP – som sitter i kommunledningen – eller V, båda kritiska till VM, fått komma till tals i artikeln?

– Jag kan inte ge dig ett detaljerat svar på det. De skulle mycket väl ha kunnat lämnas plats att uttala sig, det är jätteviktigt med många röster tycker vi.

Man kan uppfatta artikeln som en partsinlaga, ska skattebetalarnas pengar gå till sådant?

– Som vi ser det är det givet att ett år efter VM få tänka tillbaka på festen. En partsinlaga tycker jag inte att det är. Men den hade säkert vunnit på att fler hade fått komma till tals.

Patrik Liljeglöd från vänsterpartiet anser inte att detta är något som ska ligga på kommunens officiella kanal. Vänsterpartiet var inte tillfrågat att ge sin syn på saken.

– Om de här enskilda personerna går ut och säger detta är en sak, men det ska inte göras så här. Det här är marknadsföring, det handlar inte om objektivitet.

VM-arrangemanget i sig var lyckat ur en strikt arrangemangssynpunkt, men det är något annat, menar Patrik Liljeglöd.

– Man måste titta på kommunens uppgift och ta ett helhetsgrepp. Det här känns som ett pr-arbete och det är ingen slump att de släpper det nu när tidningen granskar det, säger han.

– Artikeln lyfter fram att de hade rätt, men vad hade de rätt i? Det handlar om historieskrivning, om man upprepar något tillräckligt länge så blir det "sant". Man kan inte säga att VM inneburit någon större förändring för Falun, det finns med i folks minne som ett glatt ögonblick men det har inte varit betydelsefullt.

Jesper Falkheimer är professor i strategisk kommunikation på Lunds universitet. Han ser en förändring i kommuners sätt att kommunicera med sina medborgare.

– Det finns fler och fler exempel på när kommuner väljer att gå på kollisionskurs med den lokala dagspressens bild av saker och ting. Dagspressen är pressad medan antalet offentliga kommunikatörer har blivit fler. Journalistikens tolkningsföreträde utmanas av andra berättelser – inte minst då kommuner och andra aktörer kommunicerar direkt med sina intressenter eller målgrupper utan att ta diskussionen i etablerade journalistiska kanaler, säger han.

Är detta en vanlig strategi för kommuner?

Det har blivit en vanligare strategi. Kommuner har professionaliserat sitt varumärkesarbete och är mer måna än någonsin om att framstå som vackra, duktiga och framgångsrika. I en del kommuner är gränsen mellan den politiska ledningen och kommunikationsavdelningen inte lika kristallklar som i de flesta statliga myndigheter.

Hur neutral bör en kommun vara i kommunikationen i sina officiella kanaler?

– Min bedömning är att kommuner sysslar med samhällskommunikation och att de flesta säkert sköter detta ganska bra, men det finns en tendens till att en del kommuner väljer att endast kommunicera ensidigt, det vill säga i den kommunala organisationens intresse. Detta är inte lyckat av två skäl. Dels så tror jag inte det lönar sig att syssla med ensidig kommunikation på lång sikt, det skadar förtroendet. Dels så har kommuner att ansvar gentemot sina invånare att ge en allsidig bild av saker och ting. Det finns dock undantag från detta - då kommuner har som avsikt att marknadsföra sin plats för att till exempel locka invånare och turister så är det inte konstigt att de driver en marknadskommunikativ approach.

LÄS OCKSÅ: Runnberg: "En kommun ska hålla hårt i skattepengarna.

LÄS OCKSÅ: Skidförbundet tar inget ansvar för backarna.

Annons