Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fältisarna har stenkoll på Borlänges skolor

/

Annons

John Haglund

John Haglund har arbetet som fältare sedan 1995 på Mjälgaskolan efter en fritidsledarutbildning och olika utbildningar som har med människorelationer att göra.

För att arbeta som fältare tycker han att man måste ha ett stort människointresse och lång livserfarenhet. Man måste veta hur man ska prata med människor och hur man bygger relationer, och det är enligt honom ungefär vad arbetet innebär.

- Jag vill vara en coach som ser till att individen får växa, säger John.

Han vill inte vara någon polis eller vakt utan någon som ungdomarna kan anförtro sig till och prata med.

Det är mycket hot och ryktesspridning som pågår på Internet och det kommer fram även i skolan. Problemen går i vågor, men alkohol- och narkotikaproblem redan i ung ålder är vanligt.

När han upptäcker att någon mår dåligt eller far illa försöker han se till att det blir ändring på det så snabbt som möjligt.

- Jag tror på att resonera fram en lösning, man kan inte tvinga någon till något, menar John.

På sommaren är han och de andra fältarna ute där ungdomarna håller till och visar att de finns, till exempel på Peace and Love och Dalecarlia cup.

John Haglund har varit med ända från början som fältfritidsledare. Tillsammans med bland andra Nippe Sylwén var han med och startade verksamheten. Precis som Nippe så går John snart i pension.

Fakta: John

  • Namn: John Haglund.
  • Ålder: 62 år.
  • Familj: fru och tre barn.
  • Intressen: Musik och att vara hemma och pyssla.
  • Jobbar på: Mjälgaskolan.

Jan-Erik "Ludde" Berggren

Efter 22 års erfarenhet av droger och kriminalitet bröt Jan-Erik "Ludde" Berggren med sitt gamla liv och insåg att han ville hjälpa ungdomar som är i samma sits som han själv har varit. Efter att ha varit vikarie för en fältare så blev han invald av dåvarande fältargruppen. Ludde har arbetat som fältare sedan 1999.

Hans mål med sitt arbete är att få ungdomarna att fungera både på fritiden och i skolan. Han vill få dem att göra rätt val och slussar vidare till andra ställen där de kan få hjälp om de inte kan lösas av honom själv eller andra på skolan. Han försöker se till att hålla dem på skolan och se till att de inte är och springer på andra skolor.

- Mitt arbete blir aldrig långtråkigt för det är olika från dag till dag, säger han.

Ungdomar kommer till honom med alla möjliga problem.

- Det är viktigt att ha ett starkt psyke. Man får heller inte leva sig in i elevernas problem för mycket och eftersom att jobbet innehåller så mycket olika saker så måste man kunna hantera olika situationer.

I vissa fall tycker Ludde att arbetet underlättas av att man själv har haft liknande problem som ungdomarna har.

Fakta: Ludde

  • Namn: Ludde Berggren.
  • Ålder: 48 år.
  • Familj: Ensamstående,
  • Intressen: Han tränar ett fotbollslag för utvecklingsstörda ungdomar och det är det bästa han vet, sedan så är han allmänt sportintresserad.
  • Jobbar på: Domnarvets skola.

Mona Hantzman

Jobbet som fältare innebär enligt Mona Hantzman att man är som en kameleont. Man anpassar sig och måste sätta sig in i olika människors liv. Man måste vara stresstålig och tycka om att jobba med ungdomar.

Hon tycker att dagens samhälle är väldigt stressigt och det har tagit sig ner i åldrarna. - Ungdomar i dag verkar må sämre än förut och många klarar inte av att sitta hemma och bara ta det lugnt, säger Mona.

Alla skolor har ett mobbingteam som verkar direkt när de får reda på eller märker att någon far illa. Man får information och jobbar utifrån den fram en lösning. Man pratar både med mobbare och med den som blir mobbad.

- Men man ska inte fråga varför. Den frågan hör oftast inte hemma i frågor om mobbning.

Hon önskar att de kunde vara ute mer på helgerna ibland. De vill ju vara där ungdomar är och blir det problem vill de finnas där. Och sådant uppstår oftast under helg- och sommaraktiviteter.

- Jag önskar att fler föräldrar kunde vara ute och hjälpa till och inte bara förlita sig på att någon annan gör jobbet.

Att droger har ökat bland unga vet ju de flesta, men ser man till det stora hela så har bråk och sådant nere på stan faktiskt blivit något bättre än vad det var för ett par år sedan, enligt Mona.

Fakta: Mona

  • Namn: Mona Hantzman.
  • Ålder: 44 år.
  • Familj: Sambo och två barn.
  • Intressen: Har precis köpt strand vid Dammsjön så det är ett intresse, motorcyklar, hundar och tatueringar är andra.
  • Jobbar på: Gylleskolan.

Tommy Arnberg

Tommy Arnberg har jobbat med ungdomar länge. Han har arbetat inom dagbarnvården och varit ordförande i ett föräldrakooperativ. Sedan har han även varit med i Bortalaget och varit musiker på heltid. Men det var när han började jobba som musiklärare som han insåg att han gillade skolmiljön och då blev han fältare.

- Jag är som ett mellanting mellan ungdomsvärlden och vuxenvärlden. Jag ger inte eleverna läxor och prov i klassrummet, men kanske läxor i hur man lever.

Han vet att många tycker det är jobbigt att gå i skolan och har svårt. Han är själv dyslektiker och har då ännu större förståelse på det planet.

- Man blir varje dag satt på prov i det här jobbet och man måste ha gott om tålamod. Sedan ska man även tänka etiskt och moraliska rätt och ha en stor dos av sunt förnuft, förklarar Tommy.

Fakta: Tommy

  • Namn: Tommy Arnberg.
  • Ålder: 49 år.
  • Familj: Sambo, tre egna barn, bonuspappa till två barn och bonusmorfar och -farfar.
  • Intressen: Musik, motorcyklar, judo och friluftsliv.
  • Jobbar på: Jakobsgårdsskolan.

Anne Söderberg

Anne Söderberg jobbar på Tjärnaskolan som är för låg- och mellanstadiet. Hon började jobba som fältassistent i november år 2000, då hon just blivit klar med en utbildning.

- Jag visste inte vad jag ville jobba med, så blev jag tipsad om det här jobbet och sökte det. Nu trivs jag jättebra.

Anne jobbar med barn från sex till tretton år. I sitt arbete träffar hon många människor, försöker hitta lösningar till problem som uppstår för eleverna och har så mycket kontakt med eleverna som möjligt. Delar av sommaren jobbar hon, ibland på Dalecarlia cup och på Peace & Love-festivalen.

- Det ingår i jobbet, fältfritidsledarens jobb skiljer sig lite från fältassistentens. Vi inriktar oss mycket på att hitta en kontinuerlig fritidsverksamhet åt ungdomarna.

Man jobbar mer förebyggande på låg- och mellanstadieskolor än man gör på högstadiet. Det är också andra typer av problem som man handskas med.

- Det är aldrig försent, men ju tidigare man tar itu med det, desto bättre. Problemen vi har att göra med är ofta sociala, och problem hemifrån. Ungdomar och barn i den här åldern löser inte problem lika bra som när man är äldre. Man kan inte se skola och fritid som två olika saker.

Det är viktigt att kunna anpassa sig i Annes jobb, eftersom problemen skiljer sig bland de yngre och äldre barnen, man kan inte arbeta med dem på samma sätt. Anne ser variationen som något positivt.

På skolan har man ett trygghetsteam som förebygger mobbing.

- Vi har anti-mobbingorganisationen Friends på skolan, och kamratstödjare finns från årskurs två och uppåt.

Det är viktigt att inte vara konflikträdd som fältfritidsledare, och att man tycker om människor. Det finns ingen speciell utbildning för yrket, eftersom fältassistenter och fältfritidsledare inte finns i alla kommuner. Anne menar ändå att man lär sig under tiden. Enligt henne är erfarenhet det viktigaste för att klara av jobbet.

- Det är jobbigt när man får se barn och ungdomar som mår dåligt, men jag brukar tänka på sakerna som vi lyckas med. Om man bara ser till de tunga grejerna klarar man inte av det.

Problemen i dag är desamma som när Anne började jobba. Skillnaden är att problemen har krupit ner i åldrarna, vissa börjar till exempel dricka alkohol redan på mellanstadiet.

- Jag tror att det är bra att vi finns. Vi har bra kontakt med eleverna, och det är lättare att vända sig till en person som är på ens egen nivå, det är ingen byråkrati.

Fakta: Anne

  • Namn: Anne Söderberg
  • Ålder: 34 år.
  • Familj: Sambo.
  • Intressen: Umgås med vänner, inredning, böcker, film.
  • Jobbar på: Tjärnaskolan.
  • Drivkraft: Det mesta går alltid att lösa på något sätt.

Nippe Sylwén

I mitten på 90-talet var det väldigt bråkigt i skolorna. Detta ville Nippe Sylwén och hans vän Per Andersson ändra på, så de åkte runt till Borlänges högstadieskolor. De frågade rektorerna om de ville ha hjälp, alla svarade ja. Ett gäng fältassistenter anställdes för att finnas till i kommunens skolor och hålla ordning, finnas där för eleverna.

- Det var en chansning, men mottagandet var positivt med en gång. Vi besökte skolorna på våren, och blev anställda redan på hösten. Det blev stor skillnad genast.

Nippe vill få högstadieeleverna att inse att skolan faktiskt är viktig, vilket han lyckas med.

Nu är det ovanligare med fysisk mobbing än när Nippe började. Slagsmål förekommer sällan, men psykisk mobbing är svårare att upptäcka.

- Alltid är det någon som blir utsatt. Ofta är det de fegaste personerna som ger sig på de svagaste. Det är synd om mobbarna också, de är verkligen ynkliga. De visar inte vad de utsätter offret för. Ofta är det dennes kompisar som kommer och berättar.

Nippe skiljer på att skvallra och att berätta om att någon utsätts för mobbing. Han menar att det sistnämnda är för att hjälpa någon, det är det enda rätta. När mobbing förekommit kallar man in de inblandade och reder ut det. Då löser det sig nästan alltid, men man kontaktar ändå föräldrar och klassföreståndare. Om det ändå inte löser sig, kan mobbarna förflyttas eller få hemundervisning. Mobbarna är oftast de som behöver mest hjälp.

Om några år går Nippe i pension. Han har jobbat i 48 år, och ser fram emot att sluta.

- Självklart kommer jag att sakna eleverna, jag har nästan alltid jättekul i mitt arbete. Men det ska bli skönt att slippa se elever som man vet att man kanske inte kan hjälpa. Och att slippa gå upp på måndag morgon!

Många delar av Nippes jobb syns inte utåt. Det händer fler grejer på sommaren och på helger, än på skoltid. Hans telefon ringer ofta, därför har han svårt att stänga av den. Även på ledig tid är han med ungdomar som inte kommer ut annars. Nippe anser ändå att allt inte går att lösa genom skolan.

- Skolan är ju till för att lära ut, man måste ha med sig rätt inställning hemifrån också. Visst är det lätt att påverka ungdomar i högstadiet, men tyvärr kan man inte hjälpa alla. Ofta är det på grund av fel inställning hemifrån.

Innan Nippe började som fältassistent, jobbade han som musiklärare, samt på musikskolan. Han var alltså van vid att jobba med ungdomar. Han finner att problemen är likadana idag som när han var ung. Det kan vara mobbing, att de blivit hotade, eller problem med familjen. Det kan likväl handla om skoltrötthet som droger, även om drogproblem inte är så vanligt.

Nippe tror inte det är någon tillfällighet att många av Borlänges fältassistenter har haft drogproblem eller har ett kriminellt förflutet.

- Många som haft det svårt tidigare i livet vill gottgöra för sina misstag. Det gör de genom att hjälpa ungdomar i samma situation som de själva en gång var i. Man vill inte att ungdomar ska gå på samma skit som man själv gjorde. Det märks att de som själva haft ett problematiskt liv brinner extra mycket för jobbet. Självklart är det inget positivt med ett sådant förflutet, men just i det här jobbet kan det hjälpa en.

98 procent av ungdomarna har det väldigt bra, tror Nippe. Det är de övriga två procenten han finns till för, menar han, och de tar all energi.

- Som fältassistent kan jag inte rädda hela Sveriges, Borlänges eller ens Forssaklackskolans ungdomar. Jag gör mitt bästa, helt enkelt. Det är allt jag kan.

Fakta: Nippe

  • Namn: Nippe Sylwén.
  • Ålder: 62 år.
  • Familj: Nej.
  • Intressen: Musik, teckning, motorcyklar.
  • Jobbar på: Forssaklackskolan.
  • Drivkraft: Att ingen ska behöva gå IV.

Basse Perdén

Basse Perdén jobbar på Maserskolan och blev anställd som fältare samma år som yrket skapades. Han tycker att föräldrar till ungdomar i Borlänge borde vakna upp och vara mer vaksamma. Nu till sommaren är det mycket ungdomsfylla, och föräldrarna har ansvar.

- När man skjutsar hem alkoholpåverkade ungdomar på helgkvällar, händer det ofta att föräldrarna är lika fulla.

Basse tycker det är tråkigt att han aldrig får veta om han hjälpt någon.

- Vi har räddat livet på vissa, det vet jag. Problemet är att man aldrig får veta det, så länge man inte träffar någon gammal elev och får veta att det har gått bra för denne.

Borlänge är en av få kommuner som verkligen satsat på ungdomar genom att ha fältassistenter. Detta tycker Basse att kommunen ska ha en eloge för.

- Vi tar tag i problemen snabbt, händer det något på helgen tar vi tag i det direkt på måndagen. Jag var själv bråkig i skolan, idrott var det enda jag var bra på! Nu får jag chansen att gottgöra det jag ställde till med när jag var ung. Man får ställa upp i alla väder, det spelar ingen roll vad det handlar om. Det betyder mycket, bara att ungdomarna vet att man finns.

Mobbingen har intagit nya former. Nu sker det via Internet och sms, och det är mer skitsnack nu än när Basse började. På skolan finns en mobbingplan, men den har aldrig använts.

- När ett mobbingfall dyker upp, får de inblandade träffas och prata. Då löser det sig oftast, men vi har fortsatt kontakt med mobbarna och offret efteråt. Vi har bra ledning och personal på skolan, de är vakna och lyssnar på eleverna.

När Basse började som fältassistent var det mycket gängbråk. Hundratals ungdomar samlades i centrum och var allmänt bråkiga. Nuförtiden ser han aldrig gäng, har det varit ett disco, åker ungdomarna hem på en gång i stället för att stanna och bråka. Annars tycker Basse att problemen är desamma som när han började, men att de drabbar allt yngre människor.

- Det är mycket lättare att få tag på droger nu, man känner alltid någon som har alkohol. Det finns föräldrar som köper ut, och smuggelöl är lättillgänglig.

Enligt Basse är det viktigaste i jobbet att man har sunt förnuft, och är lugn i sig själv. Erfarenhet är också bra, då vet man vad det handlar om och förstår lättare.

- Jag har gått min egen skola, man lär sig allt eftersom. I och med att vi har så nära kontakt med eleverna är det lätt att komma till oss. Vi har inget kontor, utan finns alltid tillhands. Vi är alltid här för ungdomarna.

Fakta: Basse

  • Namn: Basse Perdén.
  • Ålder: 44 år.
  • Familj: En son på 10 månader och fru.
  • Intressen: Fiska, gym, ungdomar.
  • Jobbar på: Maserskolan.
  • Drivkraft: Jag var själv en skitunge, nu vill jag gottgöra det.

Fotnot: Det finns en till fältfritidsassistent i Borlänge. Han jobbar på Tjärnaängskolan, men han är pappaledig och kunde inte delta.

      Mer läsning

      Annons