Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett bättre samhälle med artificiell intelligens?

Sverige måste ligga i framkant i en digitaliserad värld och där artificiell intelligens får allt större betydelse. Men är en digitaliseringsmyndghet verkligen rätt väg att gå?

2001 kom en film som hette A.I. – Artificiell Intelligens som handlade om David som ser ut och beter sig precis som ett vanligt barn men som egentligen är en prototyp till en ny generation av väldigt avancerade robotar. En robot som kan ersätta en människa.

Jag minns att jag tyckte att filmen var sorglig. Likt sagans Pinocchio vill den lille roboten så gärna bli en riktig pojke.

Filmen kom strax efter internet tagit riktig fart och gett digitaliseringen en skjuts och därmed fått fart på spekulationerna om vad det nya, digitaliserade samhället skulle kunna innebära. Det gjorde såklart avtryck i populärkulturen som gärna spekulerade.

Då – i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var jag nyhetsreporter i Sandvikens kommun. Jag var intresserad av, och fick därför skriva mycket om, olika satsningar och innovationer som kom i spåren av internet.

Jag skrev om att kommunen försökte locka högskoleungdomar att teckna kontrakt i Sandvikenhus lägenheter – jo, för då var det faktiskt brist på hyresgäster, inte bostäder – med att de erbjöd "fast internetuppkoppling" i sina hus.

Jag var på en skola som jobbade med datorer och internet i undervisningen och jag var hos ett företag och pratade om kylskåp som med internets hjälp i framtiden kanske rent av skulle kunna hålla koll på vad du behövde handla. En idé som möttes av stor skepsis.

15 år senare vet vi att digitaliseringsprocessen tog riktig fart med internet.

Delningsekonomin tog fart med digitaliseringen då den gav privatpersoner möjligheter att erbjuda sina tjänster till andra, hyra ut sitt hus, sälja saker. Utbildningar kan skötas på distans. Du kan få överblick över din egen ekonomi med några knapptryck.

Det är bara ett par exempel på hur digitaliseringen förändrat vårt samhälle.

Och vi har bara skrapat på ytan än. Hur ska vi hänga med?

När Digitaliseringskommissionen lämnade sitt slutbetänkande i mitten av december föreslog man bland annat att en ny myndighet föreslås med ansvar för att främja digitaliseringen. Myndigheten skulle vara stöd för andra myndigheters och kommuners utvecklingsarbete, anser kommissionen. Myndigheten skulle också främja samverkan inom strategiska områden och ta fram policyunderlag.

Sverige behöver en ny strategi för digitalisering, enligt utredningen. Sex strategiska områden bör prioriteras.

Det handlar om statligt engagemang, regelverk, kompetensförsörjning, infrastruktur, datadriven innovation och säkerhet och integritet. "Det krävs ett särskilt aktivt ledarskap på politisk nivå och inom offentlig förvaltning för att initiera och föra digitaliseringsarbetet framåt", enligt kommissionen.

Man kan förstås starkt ifrågasätta att alla framtidsutmaningar ska mötas med en ny myndighet. Vi har redan 338 myndigheter, snart 339 med tanke på att regeringen nu förverkligar idén om att inrätta en jämställdhetsmyndighet. Det finns lika goda skäl att vara skeptisk till båda myndigheternas förmåga att lyfta frågor som samtliga verksamheter – såväl privata som offentliga – med nödvändighet måste jobba med.

Läs mer: Fler myndigheter löser inte några problem, jämställdhetsministern!

Idag pekas AI, artificiell intelligens, ut som det som revolutionerar vårt samhälle – nästa steg i vårt redan digitaliserade samhälle. Men då pratar vi inte om små robotar som kan ersätta människor och mänskliga känslor. Istället handlar AI om extremt avancerade maskiner som själva kan tolka information.

Inom sjukvården finns enorma möjligheter, inte minst för att ställa olika diagnoser. En artificiell intelligens tränar sig genom att analysera medicinska dokument och patientjournaler för att förstå samband med symtom och diagnos, något det går att läsa om i Dagens Nyheter den 9/12. Ett uppmärksammat projekt drivs av IBM och Memorial Sloan Kettering Cancer Center, ett av världens främsta institut inom cancerforskning.

Läs mer: Digitaliseringen förändrar hela vår värld

Om AI skulle kunna leda till någon slags medvetande, till känslor, är förstås en kittlande tanke, eller kanske rent av oroande. Och nog finns det anledning att fundera över vad den artificiella intelligensen kan innebära.

För ett drygt decennium sedan nämndes artificiell intelligens nämndes mest i samma andetag som filmer som A.I. eller filmen Terminator. Men att något sådant verkligen skulle ske är såklart osannolikt.

Stefan Carlsson är professor i datavetenskap på KTH och forskar om just artificiell intelligens. I en artikel på högskolans hemsida konstaterar han att datorer kommer att bli så bra på mänsklig kommunikation om man till slut inte kommer att förstå om den man pratar med är en dator eller en människa.

"Man kan fundera över vilka konsekvenser det kan få", säger han.

Men möjligheterna med AI är svindlande stora och möjligheterna till innovationer som faktiskt gör våra liv bättre är stora.

Att Sverige måste ligga i framkant när digitaliseringen tar nya utvecklingssprång är självklart.

Men det är ytterst tveksamt om en ny myndighet är den rätta strategin.