Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eric Moe – mot alla odds

Han värvades som stjärna, floppade och lånades ut.
Eric Moe skulle aldrig någonsin få chansen igen – trots det är han tillbaka i Leksand.
– Jag har många tvivlare här, men det vill jag förändra, säger LIF-backen inför säsongen.

Annons

Eric Moe slår sig ner vid lunchbordet i Tegera Arena.

Han har spenderat hela sommaren i den by han tvingades lämna för ett drygt år sedan.

Rutinerna är enkla: Träna, äta, sova – och spela.

– Det blir mycket spel när det inte är hockey. De har ju den där spelhörnan där nere i byn. Det blir att man lägger in lite spel där. Det är kul att ha det på kvällarna, säger han.

Det är oklart om det blir några pengar, men mer uppenbart är det att spelet på isen är på väg uppåt just nu även om det varit en kamp.

Eric Moe har, trots sina 24 år, upplevt en berg- och dalbaneresa längre än de allra flesta.

Han gick från att vara Timrås supertalang som slog igenom i elitserien som 19-åring, till att tre säsonger senare vara i princip oönskad i Leksands IF i landets näst högsta serie.

– När jag kom till Leksand var jag värvad för att jag skulle vara en bra spelare i klubben. En spelare som skulle kunna hjälpa till att ta klubben till elitserien. Jag hade höga förväntningar på mig själv.

Det blev inte riktigt så.

Efter skrapningar av båda höftkulorna sommaren 2010 blev barmarksträningen lidande. När Moe var spelklar kastades han in i ett lag som redan spelat tio seriematcher.

– I början gick jag mycket på inspiration. Att det bara var kul att komma tillbaka. Men verkligheten kom ikapp mig lite. Jag hade inte haft möjlighet att köra tillräcklig sommarträning efter operationen. Jag orkade inte lika mycket som jag borde, då spelar man inte på topp.

Lagmaskinen Leksands IF skar ihop runt julen 2010, och Eric Moe tappade självförtroendet.

– Det är klart att man känner att det inte gick som det skulle. Det här är inte jag. Man blir lite desperat. Man vet att man kan, men det sätter sig på psyket.

När säsongen var över var Tommy Salo tydlig med att Eric Moe inte var önskvärd.

Efter en segdragen process lånades han till slut ut till Sundsvall.

– Jag hade på känn att något kunde hända. Jag hade inte gjort någon bra säsong och det blev så.

Men i hemstaden började resan tillbaka.

– Det gick inte så bra för laget eftersom vi åkte ur, men för mig gick det ganska bra ändå. Jag fick mycket istid och stort förtroende, säger han.

Inför säsongen 2012/2013 var Moe fortfarande Leksands spelare, men de allra flesta hade nog räknat bort honom.

– Jag hade ingen kontakt med Leksand under våren så. Snacket tog väl fart efteråt. Jag skulle hit och köra lite sommarträning bara. Det var inte mer än så, säger han.

Men Moe hade skrivit ett kontrakt med sig själv.

– Jag ville visa att jag verkligen ville vara här. Leksand var min chans. Jag bestämde mig för att köra på här och hoppas på att få chansen.

Hur stod du ut med att komma tillbaka till en klubb som i grunden inte trodde på dig?

– Man vet att det är mycket business i den här branschen. Man får sätta det där åt sidan. Hur man än ser på det så är man inte ovänner bara för att någon inte vill ha en kvar en här. Jag har visat att jag verkligen vill vara kvar.

Men blev du inte less?

– Jo, men samtidigt har jag flera dåliga säsonger bakom mig. Det är inte så att NHL-klubbarna ringer. Det var bara att bita ihop och köra i Leksand om jag ska fortsätta att spela på den här nivån.

Under den gångna sommaren har Moe kört hårt, och den sportsliga ledningen har gillat vad de sett.

– Det har gått åt rätt håll hela tiden. Det är skönt när man får lite ryggdunkningar och att folk uppskattar det man gör.

24-åringen hade tillslut bevisat att han var värd en plats i truppen.

– Nu känns det jättebra att jag fått den här chansen. Jag har varit med från början i år och haft en bra sommar. Bara det ger större självförtroende och att jag kommit in i allting på ett bättre sätt.

På isen har han deltagit mer i spelet och satt avtryck – och han är som bäst när det blir lite gambling även på rinken.

– Jag måste spela mitt spel för att vara bra. Jag kan inte åka och spela safe hela tiden och vara på den säkra sidan. Jag måste chansa lite. Det är den spelaren jag är. Gör jag inte det, då kan jag inte heller vara bra. Jag har känt förtroendet från tränarna. Att jag får spela det spelet.

Är det en skillnad i det nuvarande ledarskapet jämfört med senast?

– Ja, det tycker jag. Det var lite mer att man skulle vara på den säkra sidan förra gången. Det är klart att man inte ska göra misstag på en match, men vissa tränare tillåter det mer eller mindre. Nu känner jag att jag får spela mitt spel och det är viktigt för mig.

Leksands backbesättning består av nio backar, varav flera redan är uttalat ledande.

Eric Moe har hamnat mer i skymundan.

– Det var en helt annan press när jag kom hit första gången. Folk förväntade sig mycket. Det är både och det där. Jag klagar inte på situationen just nu. Jag har ingen press på mig. Folk ser på mig som när jag var här sist, och det är bara positivt i det här läget.

Hur viktig blir den här säsongen för dig?

– Den är en jätteviktig. Jag kan inte göra hur många dåliga säsonger som helst i rad om jag ska fortsätta på den här nivån. Jag måste visa att jag hör hemma här. Så är det. Annars är jag körd. Jag måste visa att jag kan spela hockey ingen.

Annons