Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Enig landsbygdskommitté vill se en storsatsning på glesbygdskommuner som Älvdalen, Malung-Sälen och Vansbro

Staten måste storsatsa för att skapa bättre förutsättningar för jobb, tillväxt och välfärd i pressade glesbygdskommuner - som Älvdalen, Malung och Vansbro. Det anser landsbygdskommittén.
– En förutsättning för att svenska landsbygden ska överleva, säger Ulf Berg (M) som ingått i kommittén.

Annons

Landstingsrådet och före detta riksdagsledamoten Ulf Berg var tidigare Moderaternas talesperson i landsbygdsfrågor. Han har sedan landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) tillsatte kommittén i juni 2015 ingått i den parlamentariska landsbygdskommitténs arbete. Nu är jobbet klart. Under onsdagen lämnade kommittén sitt slutbetänkande till regeringen. Tidigare har ett delbetänkande lämnats.

– Vi är i stort helt överens i kommittén om de många konkreta förslag vi nu lämnar - från Vänsterpartiet till oss i Moderaterna. Med de förslag vi nu lägger fram så kommer inte försämringarna i landsbygden fortsätta. Detta är ett steg mot förbättringar för en mer levande landsbygd. Vi har i mycket sneglat mot Norge, som just har en välmående landsbygd, säger Ulf Berg.

Kommittén vill i sitt förslag främst att staten ska storsatsa resurserna i de 23 mest pressade glesbygdskommunerna. I den kategorin hamnar dalakommunerna Älvdalen, Malung-Sälen och Vansbro.

Det handlar bland annat om riktade näringslivssatsningar, satsningar på bra bredband i hela landet, erbjudande om efterskänkta studielån för till exempelvis läkare som är beredda att bosätta sig permanent i glesbygd,

– Fram till nu har staten ägnat sig åt generella satsningar. Ni föreslår vi riktade satsningar för att stoppa nedgång och utflyttning. Ingen - röd som blå regering - har hittills gjort tillräckligt, säger han.

Näringslivssatsningarna ser Berg som viktigast.

– Inga jobb ingen utveckling. Om jobben finns kommer folk flytta dit. Jobb är grunden till utveckling. Därför är ett fungerande näringsliv så avgörande. De som bäst fixar jobben är företagarna, inte politikerna. Det är vi i kommittén överens om, säger Berg.

Näringslivssatningen ska inte kosta staten mer än i dag.

– Det vi vill är att gå från generella till riktade satsningar. Därför kräver detta inte så mycket mer i pengar. Förutom 500 miljoner extra för att sänka arbetsgivaravgifter, egenavgifter och avskrivning av studieskulder, säger han.

Den digitala utvecklingen måste också stärkas.

– Otroligt viktigt att glesbygd har ett fungerande digital infrastruktur. Det är viktigt i dag, och kommer bli än viktigare. Inte minst när e-hälsan kommer utvecklas kraftigt de kommande åren. Därför måste statens bredbandsmål höjas så alla får del av satsningen, säger Ulf Berg.

Kommittén har nu lämnat över förslagen till regeringen. Förslagen kan bli verklighet redan till nästa år.

– Vi har en bred politisk majoritet för detta i kommittén och i riksdagen. Jag skulle bli förvånad om regeringen inte tar med stora delar av förslaget i nästa års höstbudget. Då blir förslagen verklighet från 2018, säger Ulf Berg.

Fakta/75 nya förslag för en mer levande landsbygd

Tanken är att förslagen ska motverka centralisering och överbrygga motsättningarna mellan stad och land. Här delar från kommitténs åtta viktigaste förslag:

· Näringspolitik - Riktade satsningar föreslås för 23 landsbygdskommuner. Utbildningscentra, omlokalisering av statliga jobb och utbyggd digital infrastruktur. 500 miljoner föreslås för näringspolitiska och tillväxtfrämjande åtgärder, exempelvis ytterligare nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter och avskrivning av studieskulder. Ökat statligt stöd för satsningar. Uppdragen till Almi Företagspartner AB, Saminvest AB och Vinnova att verka mer för näringslivsutveckling i dessa landsbygder. Almi ska lägga ännu mer fokus på platsbundna näringar och Saminvest ska bland annat ges i uppdrag att säkerställa investeringar i Sveriges sju nordligaste län. Staten föreslås också att genom sina bolag i ökad utsträckning låna ut pengar eller ge riskkapital till företag i landsbygderna.

· Digitalisering och transportinfrastruktur - Dagens mål för bredbandsutbyggnaden ska utökas. Alla i hela landet ska ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s senast 2025. Kommittén föreslår också att Jordbruksverket ges i uppdrag att utforma bredbandsstödet inom Landsbygdsprogrammet 2021-2027 så att länsstyrelserna tillsammans med regionalt utvecklingsansvariga och kommuner kan upphandla bredband med hög överföringskapacitet. Kostnaden beräknas till cirka 2 miljarder kronor.

· Kompetensförsörjning - Kommittén föreslår att regeringen utreder formerna för, och effekterna av, att staten efterskänker en del av studielånet för dem som bor och arbetar i de 23 kommuner som kommittén föreslår ska bli föremål för särskilda satsningar. Detta för att locka bristyrken som exempelvis läkare och vårdpersonal till glesbygd.

· Bostadspolitik och samhällsplanering. Boverket ges i uppdrag att hjälpa kommunerna mer att utveckla den kommunala översiktsplaneringen. Begränsningar för byggande och utveckling i landsbygderna ska minskas. Förslagen avser bland annat riksintressen, strandskydd och vatten- och avloppslagstiftningen. Byggandet bör underlättas genom införandet av särskilda landsbygdslån för byggande av egna hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter.

· Tillgång till service, välfärd och kultur. Staten måste ta ett större ansvar för landsbygdernas kommersiella service, välfärdstjänster och kulturutbud. Säkrad tillgång på post- och betaltjänster.

· Statlig närvaro. Omlokalisering av statliga jobb från Stockholm till landsbygd. Regeringen bör omlokalisera 10 000 tjänster vid statliga myndigheter i Stockholm till andra regioner de kommande 5 till 7 åren. Arbetsförmedlingen föreslås stoppa pågående nedläggning av lokalkontor. Polisens föreslås organisera sig så att de kan vara snabbare på plats vid brott i landsbygd. En samlad serviceorganisation föreslås för att ansvara för den lokala service som i dag utförs av Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Där det är möjligt bör Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Polismyndigheten samlokaliseras med den nya serviceorganisationen. Den lokala serviceorganisationen ska ha minst ett kontor i varje län.

· Styrning och samordning. Staten föreslås ta ett samlat grepp på styrningen av landsbygdspolitiken. Landsbygdsbedömningar bör göras i alla propositioner och förslag. Ett landsbygdsansvar i instruktioner, förordningar och ägaranvisningar till statliga myndigheter och bolag.

· Civilsamhället. Lokalt ledd utveckling föreslås bli rikstäckande. Statens överenskommelse med lokala civilsamhället bör breddas genom att fokusera mer på landsbygdsutveckling. Riktade stöd till folkbildningen bör göras för att stärka i synnerhet ungas och personer med invandrarbakgrunds möjligheter och förmåga att delta i landsbygdsutvecklingen.

Fakta: Parlamentariska landsbygdskommittén

Annons