Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

* Energiomställningen och okunnig biobransch

Annons

Marknadssituationen för stora delar av den svenska biobranschen är minst sagt ansträngd. Nyförsäljningen av pelletsbrännare har sedan toppåret 2006 minskat med mer än 90 procent och marknadsvolymen för biopannor räcker inte till för en livskraftig industri i Sverige. Många tillverkare kämpar i motvind för sin överlevnad och försöker desperat att vända den nedåtgående trenden på villamarknaden.

I värmepumpbranschen är vi väl medvetna om denna trend. Knappt var tionde av de drygt 100 000 värmepumpar som installerades i Sverige under 2011, ersatte eller kompletterade en pelletsanläggning. Det är inte sällan vi hör villaägare uppge att de nu har eldat pellets tillräckligt länge för att spara ihop till en värmepump. Men de flesta värmepumpar som har installerats i Sverige under det senaste årtiondet har trots allt ersatt oljepannor och ineffektiv elanvändning. Sedan 1990 har användningen av eldningsolja minskat med 75 procent. Det är en smått fantastisk utveckling som möjliggjorts tack vare fjärrvärmebranschens bränslekonvertering och villaägarnas värmepumpar.

Vår omvärld tittar med avund på vad vi lyckats med i Sverige och undrar hur detta varit möjligt utan tvingande lagstiftning. Det är resultatet av denna utveckling en rad företrädare för biobranschen nu ondgör sig över i en debattartikel på dt.se den 30 september. Författarna till debattartikeln menar att det glänsande myntet har en mycket svart baksida som utgörs av värmepumparnas elbehov.

Författarna belyser denna mörka baksida genom att framhålla att varje villaägare som byter oljeeldning mot en värmepump ökar sin elanvändning med i genomsnitt 10 000 kWh. Författarna menar att all denna elanvändning innebär ett nytt och ökat elbehov för Sverige som till stora delar produceras i ett smutsigt kolkraftverk i något av våra grannländer. Mot bakgrund av att vi i dag bytt ut nästan alla oljepannor mot värmepumpar och totalt sett i dag har fler än en miljon värmepumpar installerade framstår författarnas beskrivning av Sveriges energiomställning som allt annat än gynnsam. Om författarnas resonemang stämmer har vi alltså väsentligen minskat oljeanvändningen till priset av en väsentligt ökad eluppvärmning och import av el.

Den utveckling vi för stunden diskuterar, har pågått under årtionden. Vi behöver inte längre käbbla om vilken teori som är rätt eller fel, mer eller mindre trovärdig. Vi kan lämna flertalet teoretiska teser om vad utvecklingen leder till bakom oss och istället se efter i facit vad som faktiskt har hänt. Av alla, drygt en miljon, värmepumpar som är i drift i Sverige i dag har den övervägande majoriteten tagits i drift 1990 eller senare. Låt oss se vad effekten av detta i verkligheten blivit.

Energimyndigheten har till uppgift att följa utvecklingen på våra energimarknader och publicera energistatistik som ligger till grund för utformningen av energipolitiska styrmedel och lagstiftning. I Energimyndighetens regelbundet återkommande publikation Energiläget i siffror publiceras just specifikt den årliga användningen av el för uppvärmning. Av denna statistik framgår användningen av el för uppvärmning minskat med närmare 10 TWh eller totalt en tredjedel under perioden 1990-2009. Under samma period har leveranserna av villaolja minskat med 75 procent.

Naturvårdsverket har bland annat till uppgift att följa upp energisektorns utsläpp och publicerar explicit värden för de koldioxidutsläpp som orsakas av el- och värmeproduktion i bostadssektorn. I den för oss senast tillgängliga publikationen kan vi utläsa att bostadssektorns årliga koldioxidutsläpp orsakade av el och uppvärmning under perioden 1990-2008 har minskat med 76 procent.

Den officiella statistiken talar klarspråk. Den stora ökningen av antalet värmepumpar har lett till väsentliga kostnadsbesparingar för hushållen och dessutom resulterat i väsentliga miljö- och samhällsekonomiska vinster i form av kraftigt minskad oljeanvändning, såväl som koldioxidutsläpp och användning av el för uppvärmningsändamål.

Användningen av värmepumpar har tvärtemot vad författarna påstår totalt sett hittills lett till minskad användning av el för uppvärmning. Detta har varit möjligt tack vare att vi även i stor utsträckning ersatt ineffektiva elpannor och direktverkande el. Nu måste vi blicka framåt och bilda oss en uppfattning om vad som kommer att hända i framtiden.

Energimyndigheten förutspår i sin långtidsprognos från 2010 att Sverige kommer att bli en bli en betydande exportör av koldioxidsnål el. Redan 2020 förväntas Sverige kunna nettoexportera 24 TWh el. Myndigheternas framtidsutsikter bör dock alltid kritiskt granskas utifrån vad vi faktiskt ser ske i dag. 2011 nettoexporterade Sverige drygt 7 TWh el. Fram till vecka 36 har Sverige nettoexporterat 13,4 TWh och prognosen för helåret 2012 pekar just nu på en export av drygt 16 TWh. Mot denna bakgrund förefaller Energimyndighetens prognos tämligen trovärdig.

I kontrast till den positiva situation som råder för den svenska elbalansen kan vi ur pelletsindustrins leveransstatistik konstatera att Sverige är en betydande nettoimportör av pellets som under de två senaste åren utgjort mer än 20 procent. Vi är inte motståndare till användning av pellets. Vi behöver en bred portfölj av olika tekniker och energislag som konkurrerar på lika villkor. Då stimuleras energieffektivisering och innovationer på bästa sätt. I dagsläget upplever vi att eldrivna värmepumpar står sig mycket väl i konkurrensen med andra uppvärmningsalternativ.

Martin Forsén

är verkställande direktör i Svenska Värmepumpföreningen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel