Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En språklig guldgruva – ett mänskligt dokument

– En språkskatt som verkligen är en stor händelse.
Så bedömer språkforskaren Bengt Åkerberg Frost Anders Anderssons skrifter.

Annons

Bengt Åkerberg utgav 2004 den första kompletta grammatiken över älvdalska språket och gjorde också den första officiella ortografin på Ulum Dalskas uppdrag. Han har under många år bland mycket annat också hållit kurser i älvdalska hemma i Bromma och i Älvdalen.

– Det är mycket märkligt att Frost Anders Andersson satte sig ner och skrev dagbok på sitt eget språk. Många ansåg att det var komplett omöjligt att skriva något på älvdalska, och det råder brist på autentiska texter. Att denna språkskatt kom i dagen var en stor händelse för mig. Det är en guldgruva när man söker grammatiskt korrekta exempel.

– Dagboken har två framträdande språkliga egenskaper: Ett vardagsnära, enkelt och begripligt innehåll återges med ett välutvecklat, grammatiskt korrekt språk. Framställningen har dessutom stilistiska kvaliteter, som tyder på ett medvetet uppsåt att ibland skriva drastiskt och uttrycksfullt.

– Dagbokens mänskliga kvaliteter berör mig djupt. Mycket i texterna påminner om den speciella stämningen i byarna vid mitten av 1940-talet. Frost Anders Andersson levde mellan den tid då man ständigt hade en huggkubbe bredvid storstugans öppenspis och den moderna tiden med skarp gräns mellan vardagsrum och kök.

– Det är för mig ett mysterium att han skrev på älvdalska. Varför han och ingen annan? Det är en kulturprestation utan like.

Annons