Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

En bushresa för landsbygdens framtid

Betande djur gör skillnad – och jordbrukspolitik kan göra det. Med den grundförutsättningen genomför Naturskyddsföreningen, Fäbodbrukarna och Lantbrukarnas Riksförbund en bush- och bussresa i Rättvik. – Vi vill få fler att inse allvaret i det som hänt och händer, säger Lillian Lundin, verksamhetsutvecklare i Naturskyddsföreningen Gävle-Dala.

Annons

Den 2:a september, på fredag, arrangerar SNF, Fäbodbrukarna och LRF med stöd av Landsbygdsnätverket och Länsstyrelsen en bussresa genom Rättvik.

Deltagarna – i dagsläget ungefär 25, varav flera politiker – kommer att besöka bland annat Glisstjärn, en fågelsjö i behov av restaurering, gamla Karl Tövåsens fäbod, Gärdsjö och Söderås samt få information av och lunch från Rättviks kommuns hållbarhetssatsning Återtaget.

Dessutom kommer Siljans Turisms vd Birgitta Bogren att berätta om landskapets betydelse för besöksnäringen.

Några av de frågor som arrangörerna ställer – och hoppas få delsvar på – är:

Vad händer med landskapet när bonden och hans eller hennes djur försvinner?

Hur såg det ut här förr och vad är det som har förändrats?

Vad händer med alla andra som vistas i landskapet om Sverige förbuskas?

Och inte minst; hur skulle det kunna se ut?

Frågorna ställs mot bakgrund av en verklighet som kan te sig mycket bekymmersam:

Enligt Jordbruksverkets databas har 18 procent av de värdefulla ängs- och betesmarkerna förlorat sina natur- och kulturvärden – på tio år.

Under den perioden har brukningen av ungefär tio procent av alla betesmarker upphört.

I en del regioner har på 80 år närmare hälften av den brukade marken "försvunnit".

– Vi vill genom elva liknande bussresor i landet få en bild av dagsläget och uppmärksamma fler på händelseutvecklingen, berättar Lillian Lundin.

LÄS MER: Så var bushresan - lyfte viktiga frågor kring Dalarnas framtid

Hon konstaterar att ett artrikt och vackert landskap ger goda förutsättningar för säkra livsmedel, arbetstillfällen, bra boendemiljö, besöksnäring, rekreation och landsbygdsutveckling.

– Vi har faktiskt ett dagligt val, en möjlighet att när vi köper mat välja produkter från Sverige och Dalarna och därmed stödja det levande och variationsrika landskapet – i förlängningen den bygd där vi bor och lever, säger hon och påpekar att till skillnad från mat kan öppna landskap inte importeras.

Lillian Lundin anser att invånarna kring Siljan är medvetna om värdet av det öppna landskapet, men att många i landet och även i Dalarna ändå prioriterar pris vid köp och större upphandlingar.

– Men vi kan inte använda ändliga resurser som bensin och diesel för att frakta hit livsmedel som kan produceras här. Det påverkar vår miljö i flera avseenden, vår beredskap och hembygdens framtid, säger hon.