Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Följ med ned i världens effektivaste zinkgruva

/
  • Berglaven är 68 meter hög och i den lyfts 6500 ton malm per dag upp en kilometer.
  • Hans Jönsson, gruvchef i Garpenberg
  • 130-talet kameror fångar det som händer i gruvan
  • Fem operatörer per skift övervakar malmuppfodringen och styr anrikningen
  • Två kvarnar mal ned malmen till anrikningssand, den största är tolv meter lång, har en diameter på sex meter och förbrukar fem megawatt.
  • På väg ned i gruvan
  • Inte en människa i sikte, men trots det arbetar 550 personer med gruvan
  • Märklig känsla att besöka den automatiserade gruvan där man knappt ser någon jobba
  • 28 ton malm lastas automatiskt och kontrollrummet är vanligtvis inte bemannat
  • Periodiska systemet, och i Garpenberg tar man ut zink (Zn), bly (Pb), koppar (Cu), silver (Ag) och guld (Au)
  • Hans Jönsson och skyddsarbetaren Ulf Gustafsson
  • Ulf Gustafson sköter den snabba personalhissen
  • På väg upp till anrikningsverket där malmen mals och sedan blir metaller i flotationsprocesser

Världens mest produktiva zinkgruva under jord är nu till stor del automatiserad.
– Vi är snart den papperslösa gruvan, säger gruvchefen Hans Jönsson i Bolidens gruva i Garpenberg.

Annons

Det ska sägas med en gång, det känns mycket märkligt att besöka Bolidens djupa gruva i Garpenberg.

Det syns ingen som jobbar där men så fick DT av säkerhetsskäl inte besöka själva brytningsrummen som nu är nere på 1250 meters djup.

Men visst finns det folk, 400 anställda och 150 entreprenörer. Entreprenörer sköter prospekteringsborrning, transporter ovan och under jord, mathållning och lokalvård.

Vi följer med gruvchefen Hans Jönsson och skyddsarbetaren Ulf Gustafsson ned i gruvhissen till 1054 meter, det går fort nedåt, åtta meter i sekunden så man får svälja några gånger under den två minuter korta resan. Innan man kommer ut i gruvan passerar man solida dörrar. Det är säkerhetstänk varje meter så olycksfallen är få.

På vägen ned till krossanläggningen och gruvhissen på 1087 meters djup möter vi flera fordon i de sex gånger sex meter breda och höga tunnlarna. Det är hastighetsbegränsning till 30 kilometer i timmen och regeln är att en liten bil väjer för stor - och en gruvtruck lastar 40 ton.

I de två krossarna under jord krossas 6 500 ton malm per dag. Malmen lastas sedan i gruvhissen som rymmer 28 ton och körs sedan i en hastighet av 18 meter i sekunden upp i den 68 meter höga berglaven ovan jord.

Malmen transporteras sedan vidare till anrikningsverket där den mals och anrikas till mineralkoncentrat i flotationsprocesser. Koncentraten avvattnas sedan i förtjockare och filter.

Zink- och blykoncentrat transporteras på lastbil till Gävle hamn för vidare transport till i första hand de egna smältverken i Sverige, Norge och Finland. Kopparkoncentratet lastas på tåg i Smedjebacken för vidaretransport till Boliden Rönnskär

Under gruvbesöket svarar Jönsson gärna på lokalmedias frågor

Hur gammal är gruvan?

– Vi vet med säkerhet att det bröts malm i Garpenberg på 1200-talet, men det finns tecken tillbaka till 800-talet och då är gruvbrytningen lika gammal i Garpenberg som koppargruvan i Falun. Men vi är fortfarande i drift.

Är det världens äldsta underjordsgruva som fortfarande är i drift?

– Vet inte, Garpenberg är i vart fall Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i drift.

Boliden tog över gruvan 1957 och bröt då 300 000 ton per år, nu 2 500 000 ton. Hur länge räcker malmen?

– Nu bryter vi ned till 1250 metersnivån och det finns malm på ännu större djup. Vi vet inte hur mycket men gruvan har en produktionsplan i dag som räcker bortom 2030. Det finns ju gruvor i världen som är tre kilometer djupa så det handlar om att få lönsamhet. Det handlar om ett byggprojekt som aldrig tar slut.

Garpenbergsgruvan är den mest produktiva underjordsgruvan för zink i världen. Hur är det möjligt med våra svenska löner och stränga arbetsmiljö- och säkerhetskrav?

– Bolidens Aitikgruva toppar bland koppardagbrotten och Garpenberg underjordsgruva för zink i världen. Vi kan inte konkurrera med lönerna så vi har valt att lägga oss i framkanten vad gäller teknologi.

Har ni trådlöst nätverk i gruvan?

– Ja, delvis och nu bygger vi ut det för att täcka hela gruvan. Hela produktionsflödet är automatiserat från krossningen nere på 700 och 1000 metersnivån och till utlastning av färdiga produkter. Styrningen sker från kontrollrum ovan jord via ett avancerat styrsystem och ca 130 övervakningskameror. Operatörerna kan ta med sig en läsplatta när de är ute i anläggningen som kan kopplas upp mot styrsystemet som i sin tur är integrerat med underhållssystemet. De har på så sätt tillgång till driftdata och dokumentation var de än befinner sig.

– Vi är snart den papperslösa gruvan men mänsklig närvaro behövs alltid. Det krävs fortfarande att man hela tiden optimerar processerna och även om flödet är automatiserat inträffar det saker som måste åtgärdas med en mänsklig hand.

Kan ni automatisera också brytningen under jord?

– Det är svårare att automatisera i gruvan. Men det är nu det kommer, under det närmsta årtiondet tror jag att vi har gått över till fjärrstyrning och automation i mycket hög grad.

Skulle du i en framtid kunna köra en bergbearbetningsmaskin hemma från soffan?

– I teorin ja, men det tror jag inte på.

– Vi ska bygga ett nytt kontor på 1075 metersnivån därifrån bland annat fjärrstyrning ska kunna skötas. Även om vi automatiserar och fjärrstyr så behövs det folk i gruvan som sköter tillsyn och underhåll och då är det mer rationellt att finnas på plats nere i ruvan, berättar Jönsson om planerna för fortsatt automation av gruvan.

Förr förorenade gruvavfallet våra vattendrag. Hur är det i dag?

– 80 procent av vattnet återvinns och resten tas omhand i ett av våra reningsverk. Föroreningsinnehållet i det vatten som släpps ut är i dag mycket lågt. säger Jönsson