Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

EHRLING: Vidlyftig representation är tecken på en osund kultur i landstinget

Landstingsledningen hade mest hoppats på en stilla politisk förankring av arbetet med de beslutade sparåtgärderna. "Halvvägs", som ekonomidirektör Peter Hansson uttryckte det när han inledde sin dragning av läget i landstingets ekonomi med att presentera en samlad prognostiserad besparing för åren 2015-2016 om 358 miljoner kronor. Hansson fortsatte dock med det helt riktiga konstaterandet att "den första halvan brukar alltid vara enklare än den andra halvan".

Men den politiska och förvaltningsmässiga besparingsbedriften till trots så kom den efterföljande frågestunden kring landstingsekonomin att präglas av oppositionsråd Ulf Bergs och Moderaternas krav på ett extrainsatt sammanträde med landstingsstyrelsen för att på djupet diskutera visselblåsaruppgifter partiet tagit del av, vilka skvallrar om verksamhetsmässigt utbredda och ekonomiskt betydande avsteg från landstingets policys för representation och inköp via ramavtal.

Även om Bergs (M) fråga om kring vilka åtgärder som vidtas för att komma till rätta med problemen hade varit bättre ställd till landstingsstyrelsens ordförande Ingalill Persson (S) så gick det inte att ta miste på hur uppenbart besvärad ekonomidirektör Peter Hansson blev där i strålkastarljuset.

Moderaternas uppgifter om semlor för 12000 kronor, gokartäventyr och tveksamma fikakvitton rimmar nämligen ytterst illa med bilden av en organisation som just nu genomlider vad som för de allra flesta landstingsanställda säkerligen är mycket kännbara besparingsåtgärder.

Särskilt allvarliga är uppgifterna då landstingsstyrelsens ordförande Ingalill Persson (S) varit så tydlig med att verksamheterna måste vända på varje krona. Landstingsdirektör Karin Stikå-Mjöberg har inte bara upprättat en sträng representationspolicy (2013), utan utropade också så sent som för ett år sedan "ett allmänt inköpsstopp för varor, tjänster, möbler och representation med mera".

Trots ledningens markeringar och alla larm om det i största allmänhet krisande läget i ekonomin har landstingets ekonomiavdelning noterat klara avvikelser – överskridande av representationsbefogenhet, brott mot ramavtal etc. – för 1,5 miljoner kronor i fjol och 2,1 miljoner kronor så här långt i år.

Sägas ska förstås att sett till en total ekonomisk omslutning av åtta miljarder kronor är detta inte mycket mer än felräkningspengar. Men i det läge Landstinget Dalarna befinner sig kan man inte kosta på sig sådant svinn och ens i den ljusaste av ekonomiska verkligheter så bör systematiska avsteg från gällande regler tas på största allvar.

Precis som Karin Stikå-Mjöberg konstaterar i förordet till landstingets policy för representation och gåvor är det "en förutsättning för att befolkningen i Dalarna ska ha förtroende för oss som arbetar inom landstinget är att vi utför vårt arbete med omdöme och att vi följer lagar och regler".

Under gårdagens budgetdebatt klargjorde Ulf Berg (M) att han ser det som oppositionens uppgift att "vara politikens revision”. En sådan ambition är förstås välkommen i all offentlig verksamhet. Särskilt angelägen blir den i en politisk organisation som Landstinget Dalarna, som inte bara tyngs av en krisande ekonomi, utan som också lyder under ett extremt långvarigt politiskt maktinnehav.

För till syvende och sist räcker det nämligen inte med rigorösa policydokument, utan huruvida dessa regler verkligen efterföljs tenderar att främst bestämmas av den kultur som råder i organisationen och ledningens förmåga att upptäcka och med kraft markera mot de mest flagranta övertrampen.

Så lyft gärna på fler stenar, Ulf Berg (M)!