Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efterfrågan på biobränsle kan förändra skogsskötseln

/
  • Avverkningen genomförs dels i smala stråk eller korridorer in i bestånden och ofta som här i ganska svårtillgänglig terräng i tät ungskog.
  • Tre olika avverkningsmaskiner med olika funktioner, klippning, sågsvärd och cirkelsåg, alla lämpliga för att gallra klena träd i ungskog, demonstrerades under dagen.
  • Skogskonsulent Per Ove Torstensson konstaterar att det gamla talesättet att det är mest lönsamt att gallra och röja i tid fortfarande i högsta grad är aktuellt.
  • Forskaren Mia Iwarsson Wide har arbetat med skogsbränsle inom ESS-programmet i fyra år och där uppgiften framför allt har varit att utveckla teknik och metoder för att ta ut klena träd i röjningsgallringar. I går berättade hon om de olika maskiner som finns till hjälp i gallringsarbetet.

Användningen av biobränsle ökar stadigt i Sverige, och även intresset hos skogsägare att gallra och röja.
Många tror också att efterfrågan på biobränsle och trädbränsle överhuvudtaget kommer att förändra skogsskötseln.

Annons

– Det är helt nödvändigt. Röjningen i de svenska skogarna har legat efter i många år, ända sedan i början av 1990-talets lågkonjunktur, då plikten för skogsägarna att röja togs bort, säger skogsskötselspecialisten Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen.

I går hade Skogsstyrelsen inbjudit ett 60-tal personer virkessägare, skogstjänstemän och entreprenörer med skogsavverkningsmaskiner till ett seminarium på Galaxen för att inspirera och berätta om de möjligheter, teknik och metoder, som finns för att ta ut biobränsle ur yngre skog. Ett 60-tal personer från Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrland, deltog i seminariet.

Skogsstyrelsens uppfattning är att all ungskog bör röjas.

– Även om det inte gäller alla delar av ett bestånd finns nästan alltid områden där röjning förbättrar beståndsutvecklingen, säger Jonas Bergquist, en av föreläsarna på seminariet.

Han anser att det nya sortimentet skogsbränsle har gjort att det med rimlig ekonomi går att rädda ungskog som lämnats vind för våg och fasa in den i en någorlunda god utveckling.

– Men det måste göras på rätt sätt och man måste titta på varje bestånd var för sig, men helt klart är det nödvändigt, säger han.

En av dem som var med och arrangerade seminariet i Borlänge, skogskonsulent Per Ove Torstensson, Hedemora, konstaterar att det gamla talesättet att det är mest lönsamt att gallra och röja i tid fortfarande i högsta grad är aktuellt.

– Ja, då som nu är det en investering för framtiden. När man har gallrat står de fina stammarna kvar och då ökar värdet på skogen, säger han.

Per Ove Torstensson berättar att informationsdagen var ett led i den uppgift Skogsstyrelsen fått av regeringen att öka exploateringen av skoglig biomassa och att den ingår i den större målsättningen om förnybar energi.

År 2020 ska 20 procent av EU:s energikonsumtion komma från förnybara källor och andelen biodrivmedel ska vara minst tio procent. Dessutom ska EU nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till 2020. För Sveriges del innebär dessa mål att vi ska öka andelen förnybar energi från 39 procent i dag till 49 procent år 2020.

I seminariet deltog också forskaren Mia Iwarsson Wide som har arbetat med skogsbränsle inom ESS-programmet i fyra år och där uppgiften framför allt har varit att utveckla teknik och metoder för att ta ut klena träd i röjningsgallringar.

Prov på sådana metoder fick också seminariedeltagarna se efter lunch efter en halvtimmes bussfärd till ett skogsområde öster om Ulfshyttan. Där väntade tre maskiner med olika funktioner, klippning, sågsvärd och cirkelsåg, som demonstrerades i ganska svårtillgänglig terräng i tät ungskog.

Avverkningen genomfördes dels i smala stråk eller korridorer in i bestånden och även selektiv här och där. Om metoden utförs på rätt sätt syns ingen skillnad jämfört med konventionell gallring.

Skogsstyrelsen uppfattning är också att det går att bedriva ett hållbart skogsbruk och samtidigt öka uttaget av biobränsle i ungskogar utan negativa effekter på miljön.

Annons