Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efter fem kilo påskgodis.

Annons

Det är många som under påsken väljer att konsumera stora mängder mat och dryck för att sedan vakna upp och må dåligt. Är det så det ska vara? Ska vi inte kunna fira påsken, eller vilken högtid som helst, utan att må dåligt över vad och hur mycket vi har ätit?

Det började redan flera dagar före påsk. "Man ska vara ute i god tid," heter det och den stora godispåsken som var tänkt att räcka en vecka var slut ganska snabbt. På skärtorsdagen hittade endast två små påskkärringar till vårt hus, och jag och mina bröder fick hjälpas åt med att tömma godisskålen då ingen mer såg ut att komma. Det var inga problem.

På fredagen åkte familjen till mataffären för att inhandla det sista inför lördagens påskmiddag. Naturligtvis hade affären sänkt priset på lösgodis så vi fattade beslutet att det nog var bäst att köpa lite extra, ifall det som vi redan hade hemma inte skulle räcka. Idag har vi fortfarande godis kvar.

Påskafton innebär påskägg. Jag hade bett mina föräldrar om att inte lägga i något godis, men traditioner ska tydligen hållas. Som tur är har jag bröder som inte har något emot sötsaker, så de hjälpte mig med att tömma ägget. Senare på kvällen var det dags för påskmiddagen med sill, lax, ägg och allt som hör påsken till. Självklart vill man smaka på allt som erbjuds. Efter tredje portionen kände jag mig rejält mätt och den väntande påsktårtan var inte alls lika lockande längre. Självklart så tog jag mig en rejäl bit av tårtan i alla fall och tänker att "påsktårta får jag bara en gång om året". Som om det vore någon skillnad mellan vanlig tårta och påsktårta.

Sen kommer den där känslan av att man kanske inte borde ha ätit den där sista tårtbiten och tankar kring hur du ska få bort de där extra kilona som du med "största sannolikhet absolut inte hade före påsk" tar fart. Det är den negativa sidan av vårt firande, vi kan inte låta bli att klandra oss själva för att vi fallit för frestelsen att fira riktigt rejält och kanske gått emot vår annars sunda livsstil.

Med detta menar jag självklart inte att man ska bojkotta all påskmat och alla godsaker, men vi måste lära oss att inte ångra något som vi redan gjort. Vill vi fira påsk utan att tänka på allt vad vi stoppar i oss ska vi kunna göra det utan att känna att vi måste hårdträna och banta bort de där extra "påskkilona" när påsken är slut.

Man ska inte behöva frukta att ställa sig på vågen bara för att man firat och ätit gott. Det är som sagt ändå bara påsk en gång om året.

SARA HAG

Mer läsning

Annons