Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Effekterna av sänkt skatt en tvistefråga

Annons

Beskedet i går att regeringen vill sänka bolagsskatten var ingen nyhetsmässig kioskvältare. Som med väldigt mycket av innehållet i alliansens samlade budgetförslag i höst, har taktiken varit att varsla om nyheten i god tid innan den bekräftats offentligt.

Sänkningens omfattning, från 26,3 till 22 procent, tillsammans med reformen om ett investeraravdrag, var de egentliga nyheterna av vad som sades vid partiledarnas i alliansen gemensamma presskonferens. Den närmaste tiden kommer den politiska debatten att handla om i vilken mån sänkningen av bolagsskatten får någon egentlig betydelse för investeringar och nya jobb i Sverige.

Men signalen från regeringen till näringslivet måste ändå uppskattas i företagsleden. Att sänka bolagsskatten kostar staten 16 miljarder kronor per år, men mer än hälften av pengarna tar regeringen tillbaka genom att sätta stopp för skatteplanering genom de så kallade räntesnurrorna.

Förslaget om ett investeravdrag sker för att öka tillgången på kapital, främst i nystartade och växande företag. Avdraget är också större än vad som tidigare aviserats och innebär att investerare i småföretag kan räkna med en icke oväsentlig skatterabatt som tack för hjälpen.