Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

E. Börje Bergsman

Annons

E. Börje Bergsman fick ett långt och innehållsrikt liv. Han dog den 1 september 99 år gammal.

Börje var falupojke och hans far var underofficer. Familjen hade sin bostad på regementet där Börje växte upp. Han utbildade sig med åren till bergsingenjör och blev i slutet av sitt yrkesliv chef för Korrosionsinstitutet i Stockholm. Efter pensioneringen 1976 kom han tillbaka till Falun och bosatte sig i Hökviken.

Han återkomst till staden skulle genast märkas och snart visste de flesta falubor vem Börje Bergsman var. Två år tidigare hade det anrika badhuset rivits och nu stod flera byggnader av stort kulturhistoriskt värde på rivningslistan. Genom Föreningen Kultur och miljö i Falun och Föreningen Gamla Falukamrater fick han de plattformar han behövde.

Han blev en näst intill daglig gäst på Dalarnas museum liksom på kommunens kulturförvaltning då han engagerade sig i aktuella rivningsfrågor i staden. Redan 1976, samma år som han återvänt till Falun, gällde att rädda Tobias Geislers unika 1700-talshus vid Åsgatan. Börje använde alla tänkbara medel för att rädda byggnaden. Han sökte upp ansvariga politiker och tjänstemän, han skrev skrivelser, insändare och kulturartiklar. Men krafterna bakom rivningen var alltför starka. När huset revs var han djupt besviken och krävde omedelbart att det skulle återuppbyggas. Det gick inte, men det tydde på hans järnvilja att aldrig ge sig, inte ens när slaget var förlorat.

På samma sätt engagerade han sig i att rädda andra falumiljöer och han var beredd att ta strider när det behövdes. Han var också en av de mest aktiva när det gällde att bilda opinion för bevarandet av Hammars konditori. Det var ytterst nära att huset revs – men här drog bevararna det längsta strået och huset räddades i allra sista stund. Dokumenten kring Hammars-striden samlade Börje i två fullmatade pärmar – en fick Stadsbiblioteket och en Dalarnas museum.

En viktig sak för Börje var att forska, skriva och publicera. Här blev han en av museets flitigaste författare med standardverket kring Falu Bergsskola som främsta publikation. Han engagerade sig mycket i bergshistoria och den gedigna studiecirkelrapporten om kopparhyttorna vid Rogsån som blev mönsterbildande i sitt slag. Likaså tog han upp trådar från barndomen med regementet och soldater och han skrev intressanta minnesbilder om gamla lärare vid läroverket. Antalet litterära nedslag på sökordet Börje Bergsman i Stadsbibliotekets katalog är 49.

För sina insatser tilldelades han 95 år gammal Falu kommuns kulturpris år 2007. Han är därmed den äldsta personen som fått priset. Men det var inte slut i och med detta. Redan år 1977 hade han slagit larm om att ingen skrivit personhistoria om Falun. Då började han samla uppgifter och skriva ner korta personhistoriska beskrivningar. För några år sedan presenterade han idén att ge ut en bok på temat. År 2009 lade Lennart Franzén och E. Börje Bergsman fram ett medborgarförslag om en personhistorisk bok kring Falun. Detta accepterades och en redaktion tillsattes som samarbetade med Börje för att genomföra bokarbetet. Flera författare engagerades med E. Börje Bergsman som bokens drivkraft och huvudförfattare.

I våras kom boken 111 betydande män och kvinnor inom Världsarvet Falun under 400 år. E. Börje Bergsmans envishet räckte långt. 99 år gammal hade han förverkligat sin sista idé – en bok som redan blivit ett standardverk till nytta och glädje för alla i Falun.

Vi sörjer en stark drivkraft för det historiska arvet och en god vän.

Jan Raihle

Elizabet Ståhl

Örjan Hamrin