Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dubb eller inte dubb – det är frågan

Dubbat eller odubbat – en ständig fråga när vintern slår till. På ishala vägar räddar dubbdäck liv, särskilt när de sitter på äldre bilar.
Men dubbfria däck kan vara ett bättre val i lös snö.

Annons

Det finns olika uppgifter om hur många människoliv och svåra skador som dubbarna sparar varje vinter. Upp till tio liv räddas och 40–60 svåra skadefall undviks, enligt Statens väg- och trafikinstitut (VTI).

Trafikverket beräknar att risken för dödsolyckor vid vinterväglag minskar med 42 procent med nya dubbdäck, jämfört med friktionsdäck. Om bilen också har antisladdsystem sjunker olycksrisken ytterligare 29 procent.

Drygt 60 procent av olyckorna på is och snö beror på att bilen fått sladd.

– Det är inte tu tal om att dubbdäck på äldre bilar utan antisladdsystem ger fördelar på isigt och snöigt väglag, säger Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

– Men har du en modern bil med antisladd- och antispinnsystem ser vi ingen skillnad i olycksrisk vare sig bilarna körs på dubbdäck eller friktionsdäck. På hård snö är friktionsdäck lika bra som dubbdäck, säger han.

Dubbdäckens stora nackdel är att de river upp dammpartiklar från vägbanan. De uppskattas grovt räknat orsaka ett hundratal förtida dödsfall per år i hela landet, särskilt vid de hårdast trafikerade gatorna i stora städer.

Regeringen utreder nu lokala dubbdäcksavgifter och en forskargrupp analyserar hur en sådan avgift i Stockholms innerstad skulle påverka andelen dubbdäck, halterna skadliga partiklar och därmed också dödligheten och sjukligheten.

Christer Johansson, professor vid institutionen för tillämpad miljövetenskap på Stockholms universitet, bedömer att avgiften skulle kunna spara 30 till 40 årliga förtida dödsfall.

– Om man inför en avgift och andelen bilar med dubbdäck går ned till ungefär 10 procent i snitt av alla bilar i Stockholms innerstad, då skulle man kunna åstadkomma en sådan förbättring, säger han. (TT)