Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Det osynliga hemmakontoret

De enda spåren av teknik man ser är en plattskärm på väggen och högtalare på skåp och vägg. Så långt kan man anta att familjen Eriksson skapat en "vanlig" tv-hörna.

Men för att förstå rummets funktion måste man backa bandet.

Från början var rummet ett klassiskt kontor.

- Vi hade ett stort ekskrivbord där det gick ut en smal del med hurtsar. Till det hade vi öppna hyllor, typ Billy. Det såg ut som världens röra, säger Anette och pekar på platserna där de tidigare skrymmande möblerna stod.

- Vi har ju inte fler rum i huset och vi behöver ytan. Samtidigt behöver vi fortfarande ha datorn. Vi måste kunna svara på mejl alla dagar.

Hon och Anders började fundera på en annan lösning där rummet kunde utnyttjas bättre och få fler funktioner. Lösningen blev att, som Anette själv uttrycker det, "rensa och tänka om".

- Jag tycker om när man får bort grejerna, när allt inte syns.

Skrivbordet åkte ut, liksom de öppna hyllorna. Istället har ena väggen försetts med skåp, både upp- och nedtill. Två laminofåtöljer med tillhörande fotpallar är riktade mot plattskärmen.

Men "hemligheten", eller förklaringen, finns i de tekniska lösningarna. Skärmen fungerar nämligen som både dator och tv. Det trådlösa tangentbordet kan de ha i knäet, tillbakalutade i någon av fåtöljerna.

- Jag tycker att det är märkligt att man inte ser mer av de här lösningarna i affärerna, säger Anders.

Datorn har inte det där traditionella utseendet, utan ser snarare ut som en dvd-spelare eller hemmabioreceiver. Han fick krångla lite för att allt skulle fungera, men nu byter barnen lätt mellan dataspel och tv-program med en enda knapptryckning. Musikbiblioteket finns också där.

- Man sitter ju inte en hel dag här och jobbar. Vi ville få ett kombinationsrum - en arbetsplats mer än ett kontor, säger Anette.

Bakom skåpluckorna döljer sig både fax och skrivare, liksom sådana där saker som förut kanske låg på skrivbordet; häftapparater och hålslagare. I ett smalt, högt skåp har de samlat enhetligt grå pärmar. Anette låter övertygande när hon säger att de inte ska köpa till några nya när de befintliga har fyllts.

- Då får vi rensa ur.

Från början hade rummet mörkbruna tapeter med guld i. Nu pryds väggarna istället av vita mönstrade tapeter. Egentligen är det ett ganska litet rum, som nu är utnyttjat till fullo utan att kännas det minsta övermöblerat.

Foton på barnen finns uppsatta på en vägg. Fler kommer det inte att bli just i det här rummet.

- Då får vi byta ut de som sitter där nu. Förut hade vi foton ovanpå bokhyllan, som våra föräldrar har, säger Anette menande.

Med det lägre av skåpen har de också lyckats dölja det mesta av sladdarna som annars är typiskt för en tv- och datorhörna. Nu återstår bara att flytta rätt de sista högtalarna så att surroundljudet kommer från alla håll.

  • Fakta: Familjen Eriksson
  • Består av: Mamma Anette, pappa Anders, samt barnen Anton, 9 och Alma, 5.
  • Bor: På Högberget i Ludvika.
  • Gör: Både Anette och Anders jobbar på Morgårdshammar.