Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det nya mörkret

/

Annons

På senare tid har jag börjat vänja mig vid att se spöken och monster trippa runt på gator och torg.

Svartrockar- och gotharstilen har etablerat sig i Dalarna. Det är ungdomar som klär sig i mörkrets kulörer. Med tunga boots och kilovis med smink skrider de fram som nattens anhängare. Man blir ju inte annat än fundersam på hur dessa tänker när de sätter på sig sina skinnrockar och svarta slalompjäxor.

Ungdomarna, som de flesta av dessa hör till, har genom att klä sig på ett utmanande sätt skapat en grupp människor som tillsammans är ett gäng självdestruktiva människor.

Jag talar av egen vetskap då jag säger att dessa hamnat fel och fastnat i en sorts ond cirkel som håller dem utanför resten av samhället. Det är ju ingen hemlighet att de flesta av dessa inte mår bra. Ärren man ser på deras armar och ben tyder på att de på ett lite blygt, men ändå utmanande sätt, ropar efter hjälp.

Jag hade för ett flertal år sedan en otroligt bra kompis, som alltid ställde upp och var med mig när jag så väl behövde det. Han var som vilken 14-åring som helst: Rolig, spontan och orädd.

Efter att högstadiet skiljt våra vägar åt dröjde det innan jag hörde från, eller rättare sagt om, honom. Han hade gått från en helt vanlig kille med för stora tröjor och glimten i ögat, till en mörk gestalt med blicken riktad ner i backen. Jag trodde inte mina ögon när jag såg honom och det var knappt att jag kände igen honom. När jag några månader senare stötte på honom på stan började vi snacka lite. Han sa inget, men jag märkte på honom att det inte var lugnt.

Genom att klä sig på ett visst sätt för att visa att man är olycklig skapar man gemenskap mellan likasinnade individer. De håller varandra nere och skapar ett gäng som tillsammans tydligt visar att de representerar den grupp av människor som idag inte har det bra.

Det är ju så uppenbart att detta är ett problem. Vi ser våra barndomskompisar gå i graven i den meningen att de tillåts hamna snett.

Svartrockar- och gotharstilen handlar inte bara om musik och identitetssökande. Den handlar om att de på ett tydligt sätt visar att de inte har det bra. Ni ser det som jag ser, ni vet bara inte hur ni ska hjälpa. Jag vill hjälpat genom att skriva den här krönikan, och på så sätt visa att jag förstår.

Jag vill poängtera att jag med dessa stilar inte menar vanliga Iron Maidenfans och musikälskare.

Mer läsning

Annons