Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är Birger som skapat Mörksuggan

Annons

- Men han är också Mörksuggans fader, poängterar barnbarnen Malin, Elin och Frida, som egentligen helst skulle ha velat haft en egen hyllningstext publicerad om sin morfar.

Mörksuggan skapade Birger 1956. En svarvad kropp med fötter, öron och ögon samt en lång svans som balanserar skapelsen om man vill hänga den på en hylla.

- Men mörksuggan är inte enbart min egen idé, poängterar Birger. Det är faktiskt ett väsen som man pratat i århundraden om i Rättvikstrakten. En uppenbarelse som spanat in genom stugornas fönster mörka höst- och vinterkvällar. Verner Molin gjorde en del oljemålningar, där han föreställde sig hur mörksuggorna egentligen såg ut. Och det var när jag såg hans tavlor som jag bestämde mig för att försöka göra en mörksugga i trä.

Försöket blev lyckat. Hemma i Janersgården i Gisselbo tillverkar hans 75-årige lillebror fortfarande mörksuggor, som säljs som suvenirer.

- Det har blivit många tusen under årens lopp, konstaterar Birger. Hur många har jag ingen aning om.

1960 bildade Birger och Verner Molin Mörksuggefonden. En fond som inte delar ut några stipendier, men som samlar dalakonst.

- Det mesta av Mörksuggefondens konstverk finns i dag i Rättviks kulturhus, berättar Birger.

Birger började sin kulturgärning på ett tidigt stadium.

- Jag fick illustrera Hjalmar Anderssons dagsverser i Bergslagsposten, berättar Birger. Jag tillverkade klichéerna vi tryckte med själv. Jag skar ut bilderna i "korkmatta".

Eller linoleumtryck som det väl egentligen hette.

Historien om Birger skulle kunna bli lång. Han har en livsgärning som är mycket omfattande, men memoarerna är han säkert kapabel att skriva själv. Den formella utbildningen var dock inte så omfattande. Birger visar stolt upp ett diplom från NKI-skolan 1936 med den originella ämneskombinationen karikatyrteckning och musikteori, samt intyg från en 14-dagas kurs i maskinskrivning.

Men han har jobbat på grafiska verkstaden i Falun, rest på målarkurser till Brügge och Bretagne, läst konsthistoria för Zornmuseets chef Erik Forssman och gått på Brunnsviks folkhögskola samt skrivit en broschyr om lokalredaktörer som annonsförsäljare åt Tidningsutgivareföreningen.

Birger blev tidningsman, och kom efter kortare anställningar på Bergslagsposten, Avesta Tidning, Nya Norrland och Kristianstads läns tidning så småningom till vår lokalkonkurrent Dala-Demokraten. Där jobbade han från 1945. Något journalistjobb kunde han inte få, men efter att ha startat som annonssäljare i Borlänge 1945 blev han snabbt annonschef i Falun.

- Men jag fick skriva en hel del kultur vid sidan om, säger Birger. Både skriva och illustrera.

Chefsjobbet på DD behöll han i 25 år. Sedan blev han reklamansvarig på Länssparbanken i Dalarna. Ett jobb han behöll fram till sin pensionering.

- Men jag fortsatte att skriva kultur för DD. Totalt blev det över 60 år på DD för min del. Och jag har också skrivit en hel del litteratur.

Dit hör naturligtvis skrifter om tidningstecknare och om Verner Molin. Men också mycket annat. Och Birger använder fortfarande tangentbordet flitigt.

- Jag skriver en hel del insändare, och då nästan alltid på rim, berättar han. Dessutom recenserar jag böcker - i tidningen Dalabygden.

Dragspelet tar han gärna fram, numer som ackompanjatör till den lokala PRO-kören, som gärna sjunger hans egen Mörksuggevisa.

- Jag gjorde mina första framträdanden 1938, berättar han. Då spelade jag en hel sommar på dansbanan "Frimärket" på pensionat Havsbaden i Arholma.

Något stort firande av 90-årsdagen har han inte tänkt sig. I varje fall inte hemma i villan. Där finns litteratur och kultur i högar från golv till tak. Men dottern Karin bor inte långt från Birger. Hon lär ha lite bättre utrymme - och där firar Birger sin födelsedag.

- Och är det någon som vill gratulera, går det bra att komma dit, säger han. Vi har nog någon tårta på lut. Och är det någon av mina vänner som inte vet var Karin bor, så kommer jag att sätta upp en karta på dörren hemma, så blir det lätt att hitta.

Lars-Erik Måg

Fakta: Birger Eriksson

Född: I Garphyttan

Bor: I villa i Haraldsbo, Falun.

Familj: Ensamstående efter hustruns bortgång 2003. Har två barn, fyra barnbarn och två barnbarnsbarn, Stella 3 år och Jack, snart 2 år.

Yrke: Kulturskribent.

Fritidsintressen: Spelar gärna dragspel, läser böcker, skriver brev.

Firar: 90 år den 15 januari. Han firar hos dottern Karin, men kommer det någon som vill uppvakta finns en karta anslagen på ytterdörren hemma hos Birger.

Annons