Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Den magiska trähästen

Den enkla trähästen från Mora blev en internationell symbol för Sverige. I en ny utställning på Zornmuseet kan man följa dalahästens resa från hobbyhantverk till industri.

Finns det något mer svenskt än dalahästen? Den färgglada träskulpturen är inte bara en av de tydligaste symbolerna för Dalarna utan även för hela Sverige. Det är också en av de vanligaste souvenirer som turister tar med sig hem efter ett besök i Sverige.

Senast Zornmuseet hade en utställning med den sönderkramade pållen var i mitten av 1990-talet. Sedan dess har det legat i bakhuvudet på de ansvariga att göra en till. Nu, cirka tjugo år senare, är det alltså dags igen.

"Dalahästar - från trähäst till Sverigesymbol" baseras på en privatsamling som paret Göran och Siv Samuelsson har i sin ägo. Rune Bondjers, med förflutet på Dalarnas Museum, har stått som curator.

Utställningen börjar bakvänt med de moderna hästarna först och sedan söker den sig, precis som släktforskning, tillbaka till rötterna. Här finns hästar i både trä, tyg och plast. Det är olika konstnärer som försökt modernisera den ikoniska hästen och dalahästar som använts i olika reklamsammanhang.

Här finns även en kamel i dalahästfärger. Nu hör inte kamelen till Dalarnas fauna men att måla andra djur i var inte ovanligt innan dalahästen blev en industri. Även tuppar och grisar var en del av sockenhantverk men blev aldrig en lika stor produkt. Hästen var ett viktigt redskap i jordbruket men betydde mer än så.

– Under medeltiden trodde man att hästen hade en magisk kraft, säger curator Rune Bondjers och berättar om en biskop i Västerås som varnade för handel med trähästar.

Den äldsta hästen i utställningen är daterad till runt år 1560 och är utan färg. Det var först i slutet av 1700-talet som det började användas färg, samtidigt som dalmåleriet tog fart.

– Varje by med lite aktning vill ju ha sin egen dalahäst, säger Göran Samuelsson, vars samling stått för huvuddelen av Zornmuseets utställning.

Länge var dalahästtillverkningen mest en hobby och de olika hästarna skiljde sig mycket åt beroende på vilken familj eller släkt som målade dem. Tidigt 1900-tal när grossister började köpa upp stora mängder startade en standardisering.

– Dalahästen slog igenom på världsutställningarna i Paris 1937 och i New York 1939. Då upptäckte man att den var populär hos turister. Det blev också genombrottet för dalahästen som symbol. Men i och med de stora volymerna, blir dalahästarna mindre individuella. Återförsäljarna ville ju att de skulle se likadana ut, säger Rune.

Göran Samuelssons dalahästsamling började med en häst från 1914 som han fick ärva av sin morfar.

– Sedan fick jag överta ett antal från min mor när hon dog. Det blev grunden, sedan har jag alltid varit intresserad av hantverket, säger Göran.

Nu driver han tillsammans med Siv Samuelsson en hemsida för att sprida mer kunskap om de olika dalahästarna och hur mycket de är värda. Siv berättar om en dalahäst som gått för 88 000 kronor på en auktion i Hälsingland nyligen.

– På vår hemsida kan folk gå in och se hur mycket deras egna dalahästar kan vara värda. Ju mer kunskap man har om ett föremål desto mer rädd blir man om det, säger Siv.