Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Delade meningar om ettårigt gymnasium

Elever på yrkesprogram ska kunna gå ut gymnasiet redan efter ett år. Med detta hoppas regeringen, med Folkpartiet i spetsen, att avhoppen ska minska.
– Det är bra för dem som är skoltrötta, men vilka jobb ska de få med så kort utbildning? undrar niondeklassaren Cajsa Fogelberg som ska söka yrkesprogram.

Annons

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) vill att elever på yrkesförberedande program på gymnasiet ska kunna välja att gå ut skolan redan efter ett år. Dessutom ska man helt kunna välja bort teoretiska ämnen. Med detta hoppas regeringen minska antalet elever som hoppar av gymnasiet. Förslaget kan bli verklighet redan nästa höst.

– Tio till tjugo tusen ungdomar hoppar av i dag. Vi kan inte blunda för det. Klart att det vore jättebra om alla blev akademiker, men verkligheten är ju inte sådan. En stor grupp ungdomar är väldigt trötta på studier och på skolan när de är 16, 17 år, säger Björklund till Dagens Nyheter.

I och med förra årets gymnasiereform togs den grundläggande högskolebehörigheten bort från yrkesutbildningarna. Eleverna på yrkesprogrammen kan dock fortfarande välja till ämnen som behövs för behörighet till högre utbildningar. På Hushagsgymnasiet i Borlänge har man på sätt och vis redan implementerat modellen i verksamheten.

– Vi arbetar redan med en anpassad studiegång. Elever som har det tungt kan välja att bara ha praktik istället, säger Bo Floresjö, rektor.

Från början är alla elever på skolan placerade i kurser för att få en grundläggande högskolebehörighet. Dessa kan sedan väljas bort, om eleven önskar det.

Hur eleven än väljer att göra så är det tre års skolgång som gäller.

– Det kan bli tufft annars att komma ut på arbetsmarknaden om man hoppar av, så det här är ett sätt att hjälpa, säger Bo Floresjö.

Han tror dock inte att de kortare utbildningarna kommer att locka många elever.

– Dagens ungdomar är smarta och vill läsa breda gymnasieutbildningar i stället. Vi har ungefär samma antal sökande till yrkesprogrammen som vi alltid har haft.

Två niondeklassare som tänker söka till yrkesprogram är Cajsa Fogelberg och Casper Söderlind på Maserskolan. De tror att kortare yrkesutbildningar är bra för dem som är skoltrötta, men undrar hur det ska bli med arbete efter avslutade studier.

– När jag gick i femman och sexan var det flera som inte orkade med skolan, så för dem är det säkert bra. Men man behöver tre år för att hinna lära sig yrket, och dessutom missar man många viktiga teoretiska ämnen, säger Cajsa Fogelberg, som vill bli installationselektriker.

– Jag tror att intresset kommer att vara stort, säger Casper Söderlind.

Men de båda eleverna tänker förmodligen läsa in högskolebehörighet, just för att kunna gardera sig mot arbetslöshet.

– Jag har inte bestämt mig, men om man inte får jobb efter gymnasiet är det bra att kunna läsa in något annat ämne på högskolan istället, säger Casper Söderlind, som tänker gå fordonsprogrammet.

– Jag vill ha en ordentlig utbildning. Kroppen håller inte i längden för det yrket, och då ska jag kunna läsa på högskola istället, säger Cajsa Fogelberg.

ADAM RINDESKÄR