Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Praon viktigare än någonsin

/

Annons

Allt färre svenska elever väljer yrkesprogram på gymnasiet. Mellan 2008 och 2015 har andelen elever som påbörjar en yrkesutbildning minskat från 37 till mindre än 26 procent. Dalarna har en tradition av att fler elever väljer yrkesprogram än i övriga landet, men även här sker en minskning. Parallellt med att allt färre väljer yrkesprogram har det skett en avtrappning av praon. Detta trots att en tidig erfarenhet av arbetslivet är nödvändigt, framförallt för de svagare elever som generellt har det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. När forskningsinstitutet Ratio i dag besöker Borlänge är det för att diskutera hur vi vänder trenden, men också hur bra lokala exempel ska kunna spridas och utvecklas.

Sedan den obligatoriska praon avskaffades 1994 har tiden minskat från i snitt fyra veckors praktik per elev till cirka tre veckor. En kommande studie från Ratio visar att skolorna skurit ned på praon och alltmer tenderar att använda sig av andra moment i sin arbetslivsorientering. Svårighet att ordna praoplatser och oro för att bryta mot regelverk är några faktorer som lett till minskad prao. Resultatet är att eleverna får färre kontakter med arbetslivet och inte får den fasta anknytning till arbetsplatser som den mer reglerade praon gav.

Praon fyller en viktig funktion i grundskolan och kan underlätta elevernas gymnasieval. Genom att ge eleverna inblick i och erfarenhet från praktiska arbeten torde attraktiviteten för yrkesutbildningarna öka. Ett konkret problem som praon möter är att rigida tolkningar av arbetsmiljöregler begränsar antalet praoplatser. Prao har unika värden som inte kan ersättas av andra aktiviteter. Avgörande för att vända praons dystra utveckling är att förbättra samverkan mellan tillsynsmyndigheter, skola och arbetsliv.

Svensk skola har under alltför lång tid haft en tonvikt på teoretiska kunskaper som lärs ut i skolmiljö medan praktisk kunskap varit av underordnad betydelse. Forskning visar att arbetsplatsförlagda moment, såsom prao, är ett viktigt stöd för att unga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Praktiska inslag ger kunskaper, förmågor och färdigheter som inte kan förvärvas på annat sätt. Eleven får information om yrkeslivet och skapar viktiga kontakter med arbetsgivare. I en tid när en hel generation kommer i kontakt med arbetslivet först efter 20 års ålder är praon viktigare än någonsin.

Henrik Malm Lindberg

arbetsmarknadsforskare, Ratio (uppvuxen i Avesta)

Kristine Persson

projektledare Kompetens för tillväxt, Ratio (uppvuxen i Borlänge)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons