Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vårdskulden växer i Dalarna – kan ta år att arbeta bort

Det uppdämda behovet av vård blir allt större i coronapandemins spår. I Region Dalarna fick hela 1117 färre patienter sin operation under mars och april jämfört med förra året. Till hösten kan det handla om nästan 3518 operationer och åtgärder som har skjutits upp. Patienter kommer att behöva fortsätta gå med ond höft eller vänta på sin starroperation. Nu behövs en plan för att börja ta hand om alla väntande patienter.

När pandemin klingar av kommer det att finnas ett uppdämt behov av vårdinsatser hos regionens patienter. Vårdskulden blir allt större.

Utifrån Sveriges kommuner och regioners data har vi jämfört antalet genomförda operationer och andra åtgärder under mars och april i år med samma månader förra året. Under dessa två månader opererades alltså cirka 1117 färre patienter. I april gick antalet operationer ner med hela 50 procent.

Inom gynekologin fick under april nära 40 procent färre kvinnor hjälp med nödvändiga behandlingar. Antalet som fick ortopedisk vård mer än halverades. Störst var nedgången inom knäprotes där 100 procent färre operationer genomfördes. De som väntar på operation måste så fort som möjligt få den vård som de har rätt till.

Om volymen operationer fortsätter att vara lika låg framöver som i april kan det i september vara upp till 3518 patienter i regionen som har fått sin behandling uppskjuten. Till det ska även läggas andra patientbesök som har skjutits på framtiden.

Om sjukvården i Region Dalarna från september och framåt skulle lyckas öka sin kapacitet med 15 procent mot den normala kommer det att ta 12 månader att arbeta bort vårdskulden. Om vårdkapaciteten ökar med 5 procent riskerar det att ta hela 3 år.

Till detta ska läggas att vården under lång tid framöver påverkas av fortsatt behov av vård till patienter som insjuknar i corona med långa vårdtider och omfattande rehabinsatser. Vi befarar att det kommer att ta lång tid innan vården kan öka sin kapacitet påtagligt. Det finns alltså en risk att patienter kommer att fara illa.

Vi på Vårdföretagarna är ödmjuka inför det faktum att det är en stor utmaning som sjukvården har framför sig. De privata vårdgivarna kan och vill vara regionens partners i det arbete som väntar. Vårdföretagarna vill därför peka på sex möjligheter för regionen att öka vårdkapaciteten: 

• Inför en plan för att börja ta hand om vårdskulden. ​Planen bör tas fram tillsammans med verksamheten i egenregi samt privata vårdgivare så att resurserna i sjukvårdssystemet i sin helhet kan nyttjas optimalt.

• Upphandla snabbt ökad vårdkapacitet​ – öka vårdvolymen hos vårdgivare som regionen redan har avtal med.

• Nyttja vårdvalens möjligheter till ökad vårdkapacitet​. Vårdvalen ger regionen en större möjlighet att snabbt öka vårdvolymerna i specialistvården.

• Fortsätt bejaka utvecklingen av digifysisk vård​. Under krisen har vi sett en snabb utveckling av digitala vårdkontakter hos både privata och regionala mottagningar som underlättat för patienter som inte har kunnat besöka mottagningen fysiskt. Krisen har visat att det går att bedriva vård med digitala verktyg.

• Ge patienten rätt att också söka slutenvård över regiongränserna​. Regleringen i patientlagen om att patienter kan söka vård i annan region omfattar nämligen endast öppenvård. Detta bör ses över. 

• Gör en satsning på 1177 för att underlätta för patienten att få snabbare vård​.

Den privat drivna sjukvården finns vid regionens sida och vill bidra till att ge patienterna den vård de behöver. Låt oss börja betala av vårdskulden tillsammans!

Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel