Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Statliga råd och rekommendationer finns till för att främja det som är bäst för oss alla

Enligt flera källor verkar det som att vi svenskar är rätt så duktiga på att följa de statliga råd och rekommendationer som är kopplade till hur vi bör bete oss under rådande corona-kris. Låt den följsamheten bli en väckarklocka för hur vi bör resonera även när pandemin är över.

Vi tänker sällan på det, men faktum är att det finns en rad statliga råd och rekommendationer som omfattar stora delar av vårt vardagliga liv. Det rör bland annat allmänna områden så som kost, motion, alkohol och tobak, men också mer specifika områden som exempelvis hur länge vi bör vistas i vårsolen nu när sommaren står runt hörnet. Men när hörde du senast någon av dina bekanta resonera kring hens livsstils och levnadsvanor utifrån statliga råd och rekommendationer? Om du, mot förmodan, har bekanta som gör det så utgår de troligtvis från sig själva. ”Jag äter sundare för att det är bra för mig.” eller ”Jag solar inte för det är dåligt för min hy.”

Att endast resonera utifrån egna intressen skulle vara helt i sin ordning om det var så att statliga råd och rekommendationer finns till enbart för att hjälpa enskilda individer att ta bättre beslut kopplade till det egna välmåendet och hälsan. Men så är inte fallet, ett faktum som verkar ha gått förlorat.

Flera, om inte alla, statliga råd och rekommendationer finns till för att främja det som är bäst för oss alla. Inte bara för en specifik individ utan för kollektivet, det kollektivet vi ofta kallar ”samhället”. Effekterna av individer som inte hörsammar statliga råd och rekommendationer ser vi alltså inte bara på individnivå, utan i hela samhället. Det är alltid svårt att skatta samhällets kostnader för vissa typer av beteende, men aktuella skattningar visar att samhällets kostnader för rökning i Sverige uppgår till tiotals miljarder kronor årligen. Det gäller även om man räknar med de skatteintäkter som tobaksförsäljningen i Sverige genererar. Tiotals miljarder. Det är pengar som skulle kunna användas till annat i den offentliga sektorn, inte minst inom vård och omsorg där bristen på resurser ofta leder till prioriteringar. Det är bara ett exempel på hur individers beteende i relation till statliga råd och rekommendationer kan ta sig uttryck på samhällsnivå.

Det är därför vi alltid måste vara medvetna om hur vi förhåller oss till statliga råd och rekommendationer. Inte bara för att det påverkar oss som individer utan för de konsekvenser det kan skapa för andra. Under rådande omständigheter har det blivit tydligt att ”samhället” inte bara består av siffror, utan av faktiska personer. Faktiska personer som påverkas av hur just du lever ditt liv och de val i vardagen du gör. Den följsamhet som svenska folket nu uppvisar i relation till corona-pandemin skvallrar om att staten tidigare inte har gjort ett bra jobb med att förklara varför de utfärdar råd och rekommendationer. Det är förmodligen en utav de många lärdomar som såväl Folkhälsomyndigheten som andra myndigheter kommer att dra efter att vi har tagit oss igenom den här pandemin.

Tanken med min debattartikel är inte att skambelägga vissa beteenden eller levnadsvanor. Det är aldrig en framkomlig väg för förändring. Men vi, du och jag, måste alltid vara medvetna om att våra val kan få konsekvenser även för andra och inte bara för oss själva. Det är upp till var och en att göra en bedömning av när det egna intresset och viljan ska gå före kollektivets bästa. Såväl nu som efter corona.

Christian Gadolin

Ekonomie doktor, forskare inom hälso- och sjukvårdens styrning och organisering

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel