Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Ska det bli kommunsammanslagningar får staten rita kartan

Annons

Den pågående samhällsutvecklingen leder till att skillnaderna mellan landets kommuner blir allt större. Särskilt stor är skillnaderna mellan våra tätbefolkade kommuner och våra glesbygdskommuner. Dessa skillnader syftar den så kallade kommunutredningen bland annat att råda bot på.

Kopplat till arbetet med utredningen driver vi bland annat frågan om att statsbidragen i mindre utsträckning ska bli öronmärkta och att det i större utsträckning ska visas ett förtroende för kommunerna att vi gör det vi ska. En annan viktig fråga för oss är skatteutjämningssystemet. Vid årsskiftet så genomförs den förändring som regeringen föreslagit men vi ser att ytterligare steg bör tas för att utjämna skillnader mellan stad och land.

Ett annat intressant förslag som diskuterats är förslaget om asymmetri, det vill säga att olika kommuner kan ha olika uppdrag. Vissa kommuner kanske inte har ansvar för vuxenutbildning medans andra har det plus lite till. En anpassning efter våra kommuners olika förutsättningar.

Ett av de utökade uppdrag som jag gissar i någon form kommer att bli aktuellt är hur vi kommuner ges möjlighet att organiserar oss kopplat till Arbetsförmedlingens (AF) nedmontering. I alla kommuner kommer inte den privata marknaden vara intresserade av att etablera företag som erbjuder tjänsten jobbförmedling. Dels utifrån detta faktum men även utifrån den upparbetade kunskap som många kommuner besitter efter många års samarbete med AF – så är min personliga förhoppning att det blir möjligt för kommuner att själva bli utförare. Staten behöver fokusera på att ge likvärdiga villkor över landet. Bostadsbyggande behövs i alla dalakommuner och då är strandskydd och nedskrivningsregler sådant som behöver ses över

Jag vill även understryka att det redan idag har finns flera väl fungerande samarbeten mellan kommuner och än lättare är det nu när regeringen öppnat upp för att kommuner kan köpa tjänster av varandra. Exempelvis samarbetar Avesta kommun med Fagersta och Norbergs genom en gemensam nämnd i miljö- och byggfrågor och med Fagersta, Norberg och Hedemora med gemensam räddningstjänst. Fördelen är att vi samsas om kompetensen och att vi tillsammans får en mindre administrativ kostnad då vi delar på ansvaret.

Personligen tror jag inte att vi kommer att få se några frivilliga kommunsammanslagningar. För Dalarnas del så vore en sammanslagning av Dalarnas tillväxt- och regioncentra Falun-Borlänge det som skulle ge mest till länet, då skulle vi ha en kommun med över 100 000 invånare som kunde konkurrera med Gävle, Västerås och Örebro om etableringar, infrastruktur och exempelvis regionpoliscenter.

Är det troligt? Nej.

Är det önskvärt? Det tror jag inte heller.

Det skulle ta årtionden att arbeta bort misstro och kulturskillnader. Den största orsaken till att jag tror att sammanslagningarna kommer vara få om alls någon är det höga politiska pris som måste betalas. Det folkliga stödet finns inte för den typen av förändringar och med tanke på det politiska landskap vi befinner oss i så tror jag det är få kommunpolitiker som kommer välja att gå den vägen. Detta även om hinder för sammanslagningar tas bort i form av dålig ekonomi – ingen vill ta över en annan kommuns skulder. Så ska det bli några kommunsammanslagningar så får staten rita kartan, ett förslag är att börja med att se över Skåne, 33 kommuner på ungefär samma yta som Älvdalen.

Detta berör alla som bor i Dalarna och är du mer intresserad så genomför Tankesmedjan Dalarnas Framtid ett öppet seminarium på måndag kväll 11 november.

Lars Isacsson (S)

Kommunstyrelsens ordförande i Avesta Kommun och länsordförande för Socialdemokraterna i Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel