Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Satsa på förskolan – minska barngrupperna

Det är dags att skapa rimliga förutsättningar för en förskola som tar hänsyn till barnens behov och där läroplanen kan genomföras fullt ut. Det är dags att se till att personalen har en bra och fungerande arbetsmiljö.

Facebook-gruppen Förskoleupproret består av cirka 35 000 förskollärare, barnskötare, rektorer och vårdnadshavare från hela Sverige. Där har vi organiserat oss och kämpat för mindre barngrupper och en bättre arbetsmiljö i förskolan under flera år. Där förs engagerade diskussioner om hur vi tillsammans kan förändra och förbättra verksamheten.

Den genomsnittliga gruppstorleken i riket är i dag 15,0 barn (Skolverkets hemsida, 2019 års siffror). På ”storbarnsavdelningar” med 3–5-åringar är det ofta 20 barn eller fler. I grupper med yngre barn är det inte många färre. Andelen utbildad personal, både förskollärare och barnskötare, sjunker vilket ger en sinande kvalitet på undervisning, pedagogik och omsorg.

Det som bekymrar oss kring de stora barngrupperna och brist på utbildad personal är att det gör det svårt att genomföra läroplanens uppdrag och att uppmärksamma, tillgodose och tillfredsställa varje barns behov. Att möjliggöra att varje barn får vara sitt bästa jag varje dag!

Läroplanen ger till exempel personal i förskolan i uppgift att ge barnen lust att lära och intresse för skriftspråket. Det är snart en omöjlighet i en allt tightare verksamhet där siffror på ett papper går före barn och personal. Det blir på bekostnad av kvalitet och människors hälsa.

När förskolan är pedagogisk fyller den en viktig uppgift att utjämna de olika förutsättningar som barn har med sig från sina familjer. Som ett första steg i det svenska utbildningsväsendet kan den alltså fylla en viktig likvärdighetsfunktion. Vi är oroliga att denna möjlighet faller mellan stolarna om förskolans situation inte förändras till det bättre.

Vad görs då för att förbättra situationen för barn och personal i förskolan? Tyvärr har många kommuner en defensiv inställning där de försöker tona ner problemet snarare än att ta tag i det. Varför är man rädd för kritik i en offentlig verksamhet? När Förskoleupproret lyfter farhågor om hur till exempel stora barngrupper påverkar barnen och hur personalens arbetsmiljö ser ut har poängen aldrig varit att peka ut enskilda kommuner som sämre än andra.

I stället är budskapet att visa att problemen i just våra kommuner är en del av ett nationellt problem. Det är alltså tydligt att politikerna behöver ta sitt ansvar för en rejäl satsning på förskolan. Kommuner behöver satsa mer men staten bör också ingripa eftersom detta är ett nationellt problem.

Hur kan vi ha råd att inte satsa på förskolan? Att inte satsa på människors välmående? Det är för oss ett mysterium!

Förskoleupprorets ledningsgrupp

Anki Jansson, leg. förskollärare

Annette Nord, leg. förskollärare

Diana Hall, leg. förskollärare

Monica Lindström, leg. förskollärare

Katrin Nörthen, leg. förskollärare

Annica Järking, före detta förskolechef

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel