Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Samma låtsasarbete tio år till?

Annons

Den årliga uppföljningen av Sveriges 16 nationella miljömål visar att bara ett av målen kommer att nås till slutåret 2020, skyddande ozonskikt. Fem mål har en negativ utveckling, allvarligast anses begränsad klimatpåverkan och ett rikt växt- och djurliv vara.

Naturvårdsverket konstaterar att ”Trots mycket resurser och mycket väl utfört arbete räcker åtgärderna inte till.” Sedan starten 1999 har en rad myndigheter arbetat med indikatorer som årligen visat utvecklingen. För Dalarna redovisas 13 av målen som anses vara tillämpliga på vårt län. Dalarna har inte nått något av dem. Sverige och Dalarna har alltså på 20 år misslyckats helt med att nå de uppsatta miljömålen.

Nu tar arbetet med att omsätta FN:s 17 hållbarhetsmål vid. De nationella myndigheterna diskuterar vad de kan göra bättre men någon konstruktiv väg för att nå målen är svår att skönja. På regional och kommunal nivå finns stora möjligheter att påverka de två allvarligaste – klimatförsämringen och den minskade biologiska mångfalden. Naturvårdsverket påpekar också att social hållbarhet är en förutsättning för att man ska lyckas, något som också går att påverka lokalt och regionalt.

Det första politiker och myndigheter borde göra när man ska börja arbeta med nya mål för en långsiktigt hållbar värld borde vara att se efter varför man på 20 år misslyckats så kapitalt. Här tassar den fördjupade utvärderingen av miljömålen försiktigt runt orsak och verkan. Fortfarande lever den bekväma sanningen från FN:s Brundtlandkommission 1987 kvar: Effektivisering gör att vi både kan ha ekonomisk tillväxt och öka uttagen av resurser. Fortfarande ses det mer eller mindre som tabu att se sambandet mellan ekonomisk tillväxt och den stora negativa påverkan på människor, social miljö och natur som tillväxten medför. Äta kakan och ha den kvar.

Idag finns riklig erfarenhet av att det inte stämmer. Bilar blir mer energieffektiva men de blir flera. Vi får snåla LED-lampor men dekorerar hus och trädgårdar med belysning. Bostäder blir mer energieffektiva men boytorna ökar och fritidshus med direktel breder ut sig. Och det finns travar med facklitteratur om sambandet tillväxt – ökad resursanvändning.

Det tål att upprepas: I Sverige lever vi skyhögt över vad planeten tål. Vi gör av med så stora resurser att om alla på planeten lever som vi behövs det mer än fyra jordklot, mångdubbelt för rika svenskar. Börja räkna på det! Hur ska resursanvändningen för både samhälle och individer minska till en femtedel? Det är något varken politiker eller myndigheter vill ta i, ännu mindre företagen. Men nu är det kris. Dags att sluta låtsas arbeta med fina mål utan att försöka nå dem!

Bernt Lindberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel