Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Pandemin hotar pensionerna men förändring är möjlig

Corona-pandemin släcker inte bara människoliv utan även samhällsekonomin. Många är oroliga för framtiden när permitteringar och arbetslöshet hotar.

Det kan inte heller uteslutas att pandemin drabbar pensionärerna vid lägre inkomsttillväxt. Vi har visserligen ett stabilt pensionssystem men stabiliteten omfattar inte fullt ut pensionerna. Det fick pensionärerna uppleva för några år sedan när bromsen slog till. Inkomstpensionerna minskades då vid tre tillfällen därför att politikerna vägrade, och fortfarande vägrar, inse att det finns goda möjligheter att säkra och till och med höja pensionerna.

När nuvarande pensionssystem sjösattes för tjugo år sedan var målsättningen att det skulle vara hållbart över tid och ge i huvudsak lika hög pension som det tidigare systemet med ATP och folkpension hade gjort – det vill säga 60-65 procent av tidigare lön. Dagens pensionärer får dock bara ungefär 50 procent i allmän pension och morgondagens pensionärer lär få ännu lägre om inget radikalt görs.

Ska problemet lösas krävs både mer pengar till pensionssystemet och att själva beräkningssystemet förändras. Det finns både pengar och systemlösningar som kan rädda pensionerna från att sänkas – till och med att öka dem.

• Vid utgången av år 2019 fanns nästan 1 600 miljarder kronor i AP-fonderna och den genomsnittliga avkastningen var den senaste tioårsperioden cirka 100 miljarder kronor per år. Trots turbulens på börsen finns betydande marginaler kvar i fonderna efter år av god värdetillväxt för att öka det årliga bidraget på 40 miljarder kronor från AP-fonderna till inkomstpensionssystemet.

• En viss del av arbetsgivaravgiften går varje år direkt till statskassan därför att den betraktas som skatt. Överför dessa 19 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet så skulle pensionerna kunna höjas med cirka 6 procent.

• En spärr för uppräkning av pensionerna är den så kallade "bromsen" som kan utlösas om svensk ekonomi tvärnitar till följd av coronakrisen. Risken för att bromsen ska slå till en fjärde gång och sänka pensionerna skulle minska betydligt om bidragen till de årliga pensionsutbetalningarna ökade.

Strax innan pandemins utbrott enades Pensionsgruppen om att nästa år föreslå ett tillfälligt pensionstillägg på högst 600 kronor per månad till personer som arbetat hela livet men har låg pension. Ett redan sargat pensionssystem ska alltså kompletteras med en ny förmånstyp som inte ens hör hemma i systemet. Vad blir nästa särlösning som ska belasta statskassan? Varför inte istället ge alla inkomstpensionärer ett lika stort tillägg i kronor eller procent?

Om förtroendet för dagens pensionssystem ska kunna återupprättas är det hög tid att lappandet och lagandet får ett slut och att en utvärdering av hela systemet genomförs. Utgångspunkten i en sådan utvärdering måste då vara en omprövning av att dess finansiella stabilitet är överordnad ekonomisk och långsiktig trygghet för landets pensionärer.

Politikerna tycks ha glömt att syftet med AP-fonderna är att de ska användas som buffert vid olika variationer i pensionssystemet. Glömskan inger betänkligheter. För drygt tio år sedan hade Sverige lägst andel pensionärer i riskgruppen för fattigdom i Norden. Idag är situationen den omvända. Om inget görs blir gruppen ännu större framöver.

Jöran Rubensson, tidigare ordförande i SPRF, expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel