Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Omröstningen om att förbjuda kärnvapen är underbevakad – hoppas även de borgerliga partierna vågar rösta ja

Annons

På minnesdagen för atombomben över Hiroshima (6 augusti) ordnades ett offentligt möte i Falun. Det var utfrågning av företrädare för riksdagspartierna inför det kommande riksdagsbeslutet att säga ja eller nej till FN:s nyligen beslutade förbud mot kärnvapen. Det blev en intressant men förbryllande redovisning av partiernas ståndpunkter. 

Eftersom alla åtta partiföreträdare var överens att kärnvapnen är ett verkligt och mycket allvarligt hot mot såväl hela mänskligheten som livet på jorden överhuvudtaget så ber jag nu partierna hjälpa mig att bena ut det jag uppfattar som logiska kullerbyttor. Det vore ju häftigt om en dialog här i Dalarna kunde bädda för ett enigt riksdagsbeslut senare i höst, ett beslut som säger ja till kärnvapenförbudet!

Så jag undrar: Håller det...

1. Att inse kärnvapnens oerhörda risker och samtidigt säga nej till ett beslut om kärnvapenförbud som tagits av en stor medlemsmajoritet i FN?

Kärnvapen är ett domedagsvapen. Blir det kärnvapenkrig så tror jag att mänsklig civilisation kommer att gå under och kanske även högre former av liv på jorden. Skälet är krigets egen logik. Om en stat angriper en annan kärnvapenstat eller dess allierade blir det politiskt omöjligt för det angripna landets ledning att inte svara med egna kärnvapen och sedan kommer djävulscirkusen inte att kunna stoppas innan kärnvapendepåerna är tömda.

Kriget kan starta med avsikt – som Trump hotade Nordkorea med i vintras. Risken för att stormakterna får galna ledare finns, det ser vi alla. Men troligare är att kärnvapen utlöses av misstag. Det har redan många gånger varit ytterligt nära att kärnvapen utlösts av både Sovjet/Ryssland och USA på grund av falska meddelanden om angrepp från motparten. Med de senaste årens tekniska utveckling har reaktionstiden att kontrollera kärnanfallslarm förkortats ytterligare och är nu nere på endast några minuter. Arbetet att få bort kärnvapnen är därför en kamp mot klockan.

Detta har alltfler förstått och därför har ICAN lyckats få med sig FN:s generalförsamling på konventionen. Man kan ha åsikter om vad som skulle varit med och vad som borde bort i konventionen men det viktiga är att konventionen antagits.

Den har antagits i strid med stormakternas önskningar och alldeles säkert är det fler stater än Sverige som fått oblyga påtryckningsbrev från USA:s administration om att inte skriva på. Som jag ser det hänger den här frågan ihop med hur vi ser på var kraften i världen finns för att skapa en bättre framtid: Gäller det att hålla sig väl med dom som i dag har makten att styra - och ställa till med krig?

Eller ska vi förlita oss på den stora majoriteten av jordens befolkning och själva hjälpa till att tvinga de stora till eftergifter och förnuftiga beslut?

2. Att lovorda mötets organisatörer som lyft frågan i valrörelsen men samtidigt inte själv beröra frågan i partiets eget valarbete?

Alla partirepresentanter tackade för inbjudan från kampanjgruppen, förklarade att kampen mot kärnvapen är en ödesfråga för världen och var glada att frågan lyfts. Det är förstås roligt för oss i kampanjgruppen att höra. Men varför lyfts inte denna fråga i partiernas eget valarbete? De flesta svenskar känner fortfarande inte till FN:s kärnvapenförbud eller att vår riksdag ska besluta om frågan i höst! 

Kan det vara så att de partier som är motståndare till att Sverige skriver på är lite obekväma med att vara nej-sägare i en fråga där 90 procent av svenskarna tycker tvärtom? Men varför griper då inte ja-sägarna tillfället att skaffa sig pluspoäng inför valet?

3. Att värna Sveriges säkerhet och oberoende och samtidigt vilja beskyddas av den ena stora kärnvapenmakten?

Och nu kommer jag till elefanten. Vem hotar Sveriges säkerhet, vilken yttre makt vill bestämma över hur vi lever våra liv här? Ingen av partiföreträdarna säger förstås att Ryssland skulle kunna vara intresserat av att lägga under sig Sverige.

Världens största nation har nog med att hålla ihop sitt eget väldiga rike. Inga seriösa bedömare ser en risk att Ryssland skulle vilja angripa Sverige – såvida det inte blir krig i omgivningen och Sverige är på fiendesidan. Ändå är det Ryssland som utmålas som hotet, Ryssland och Ryssland personifierat av Putin. Landet framställs som aggressivt, expansivt, nyckfullt och ekonomiskt kollapsfärdigt utan demokrati och med förtryckta medborgare. Att landet nu skär ner sin militärbudget som är en tiondel av USA:s växande militärbudget vet de flesta inte (och ska man räkna in hela NATO:s krigsmaskin blir skillnaderna ännu större).

För Sverige, Norden och världen är det livsviktigt att få bort världens kärnvapen så fort som det bara är möjligt. Men en förutsättning är ju att trycket på kärnvapenmakterna blir så stort att de tvingas in i konkreta förhandlingar om en säker avveckling. Här kan Sverige bli en murbräcka i västvärlden.

Vårt ja till FN:s kärnvapenförbud kommer att inspirera många andra länder och hjälpa till att form en världsomfattande rörelse för en kärnvapenfri värld! Jag kan inte se några sakliga skäl att lämna den utrikespolitiska huvudlinje som varit Sveriges i tvåhundra år och att lämna Sveriges helhjärtade stöd till Förenta Nationernas livsviktiga fredsmission!

Snälla riksdagspartier i den borgerliga alliansen - återvänd till den traditionella svenska utrikespolitiken! Våga stå upp och företräda den uppfattning som delas av den överväldigande majoriteten av svenska folket!

Helge Sonntag, Dalarnas distriktsordförande av Svenska FN-förbundet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel