Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Mer forskning kan skydda Dalarnas hjärt-lungsjuka

Bland intensivvårdade covid-19-patienter finns en överrepresentation av hjärt-lungsjuka. Nu är det viktigare än någonsin med forskning på hjärt-lungsjukdom för att ta reda på hur vi kan minska riskerna för dessa grupper. Mer pengar till forskning kan ge invånarna i Dalarna mer tid att leva.

Under 2018 orsakades en tredjedel av alla dödsfall i Sverige av hjärt-kärlsjukdom. Två miljoner svenskar lever med hjärtsjukdom och 1,3 miljoner med lungsjukdom. I den rådande coronapandemin ser vi att personer med hjärt-lungsjukdomar även riskerar att få allvarliga symtom om de insjuknar i covid-19, som till exempel andningsbesvär och lunginflammation.

Statistiken är tydlig. Socialstyrelsens intensivvårdsregister visar att en fjärdedel av de patienter som intensivvårdas för covid-19 lider av kronisk hjärt-lungsjukdom. Dessutom har 25 procent av patienterna diabetes och närmare 40 procent högt blodtryck, vilket är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Samtliga av dessa grupper kan alltså få svåra symtom av covid-19.

Exempelvis riskerar den som lever med en lungsjukdom som skadat lungvävnaden att få sin lungfunktion utslagen vid insjuknande i covid-19. Patienter med hjärtsjukdom som redan har en skadad hjärtmuskel drabbas också hårdare vid virusinfektion. Forskning på andra typer av virus än corona visar dessutom att hjärtsjuka löper en högre risk att drabbas av hjärtinfarkt vid virussjukdomar.

Redan före coronapandemin stod hjärt-kärlsjukdom för nästan en femtedel av de globala kostnaderna för sjukdomar. För att vara bättre rustade för framtida viruspandemier behöver vi ta reda på mer om både hjärt-kärl- och lungsjukdomar och hitta sätt att motverka de ökade risker för allvarliga komplikationer som de som drabbas av dessa sjukdomar har.

I höst lägger regeringen fram en ny forskningsproposition som anger ramarna för de kommande årens forskningspolitik. I den bör politikerna sända signalen att forskningsanslag måste stå i proportion till sjukdomars dödlighet och de kostnader de medför samhället.

Att äldre och hjärt-lungsjuka drabbas hårdare av covid-19 än andra patienter är idag ett faktum. Med en pågående dödlig viruspandemi samt vetskapen om att hjärt-kärlsjukdomar varje år skördar fler liv än någon annan sjukdom är det tydligare än någonsin att forskningen måste intensifieras. Mer forskning krävs för att rädda liv, minska lidandet och reducera belastningen på sjukvården i Dalarna.

Kristina Sparreljung

Generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Jan Nilsson

Ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel