Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Många frågetecken kvarstår kring asfaltsbanan på Lugnet – "en demokratisk katastrof"

Artikel 10 av 10
Asfaltsbanan på Lugnet
Visa alla artiklar

År 1973 var de fem partierna som satt i Sollentuna kommunfullmäktige överens om det mesta – betongen flödade, insynen var usel. Tillsammans med en kompis kom jag på att vi skulle bilda ett politiskt parti. Med en grupp likasinnande uppstod Sollentunapartiet som fick fem mandat i kommunalvalet, åtta i valet efter. Människor var uppenbarligen trötta på politiker som styrde utan insyn. Situationen i Falun är idag ännu värre.

Vi är flera som har lagt ner mycket tid på turerna runt Lugnet – något som inte skulle ha behövts i en fungerande demokrati. Orsaken till att vi gör detta är för att vi vill få ett slut på den vanskötsel som präglat Lugnet sedan 1990 när reservatet bildades.

Jag tänker inte försöka få till något nytt parti, här finns en opposition i form av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Bland annat Richard Holmqvist (MP) har skrivit en bra debattartikel om det demokratiska underskottet i Falu kommun. Det finns dock fortfarande en hel del bakom de avsiktliga dimridåerna som kräver sin förklaring:

• Varför genomförs detta vansinnesprojekt med breda asfaltgator i just ett av de finaste utflyktsområdena nära Faluns tätort, i ett område med mycket höga kulturhistoriska värden, när det kunde ha placerats någon annanstans i reservatet? Ingen motivering mer än i ett mejl till mig från kommunalrådet Joakim Storck (C) om att platsen innebär en fin upplevelse för dem som använder asfalten.

• För ”demokratikommunen” Falun är projektet ett bottennapp. Inte ett enda protokollfört politiskt beslut om att bygga asfaltvägen i hagmarkerna finns – varken i kommunens församlingar eller hos LUFAB. Tjänstemän och några politiker har alltså på eget initiativ kört på utan något som helst mandat. Då folket inte får någon klargörande information kan vi bara gissa vad som har hänt och händer.

• En rad omständigheter pekar mot att de som driver projektet gjort det med avsikt att dölja planerna och ställa Faluborna inför fullbordat faktum. Förberedelserna har hållit på i tre år utanför offentligheten med bara ett fåtal utvalda föreningar som diskussionspartners. Kommunens kommunbiolog, kulturantikvarie och handikappkonsulent fick vetskap om projektet när det var planerat och i stort sett klart för grävskoporna. Vi var några engagerade personer och två föreningar som dessutom skickade ett upprop till kommunstyrelsen via kontaktcenter om att stoppa bygget. Efter en månad – när bygget redan var igång – visade det sig att våra skrivelser aldrig kom fram till ledamöterna. Ingen förklaring eller ursäkt.

• De kritiska debattartiklarna har blivit allt fler och några har velat rädda en del av hagmarkerna genom att dra om sista etappen av asfaltvägen. Alla partier utom två har dock velat fortsätta utan närmare motivering. Kommunstyrelsen gav på initiativ från Miljöpartiet i uppdrag åt kultur- och fritidsnämnden att undersöka alternativ dragning av övre delen av asfaltbanan (utan förpliktelser) men ordförande Svante Parsjö-Tegner (L) fattade snabbt ordförandebeslut om att fortsätta enligt planerna. LUFAB instämde. Ingen vilja att tänka om och ingen motivering.

• Länsstyrelsen har haft allt annat än en smickrande roll i sammanhanget. De skulle fatta två beslut – att tillåta bygget av asfaltvägen och att bevilja undantag från reservatsföreskrifterna. Kulturmiljöenhetens utredare skrev ett mycket kritiskt dokument om projektet och slutade sedan hastigt. Ingen annan utredare tog vid. Länsstyrelsen godkände projektet på tjänstemannanivå med motiveringen att idrottsaktiviteterna på Lugnet är så viktiga att de måste gå före allt annat. Länsstyrelsen ska som tillsynsmyndighet bevaka att lagar och bestämmelser följs. Besluten tagna är dock på kollisionskurs med den egna, färska utredningen om kulturlandskapet, med kulturmiljölagen, med miljöbalken, med de statliga reservatsföreskrifterna och med Lugnet som nationellt riksintresse för friluftslivet. Vi engagerade i frågan fick veta om länsstyrelsens beslut för sent och hann inte överklaga. Därmed saknas lagliga möjligheter att gå vidare. Vi har vidare diskuterat situationen med Riksantikvarieämbetet, Boverket och Naturvårdsverket. Slutsatsen är att lagstiftarna har utgått från att det finns en fungerande, lokal demokrati. Det har det inte gjort.

Detta är en demokratisk katastrof. Personer utan mandat driver ett projekt som har skadat Lugnets naturreservat och tilltron till Faluns politiker och tjänstemän. Projektet har varit allmänt känt åtminstone sedan början av mars och många demokratiska frågetecken har funnits att läsa öppet sedan dess. Ändå har de politiker som varit insatta i asfalteringen valt att hålla tyst. De i beslutande ställning kunde ha stoppat bygget innan det startade men valde att gå vidare.

Vilka hundar finns egentligen begravda här?

Bernt Lindberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel