Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Många exportberoende företag i Dalarna – ansvarsfulla avtal säkrar jobb och välfärd

Konjunkturen bromsar nu in, inte bara i Dalarna och resten av Sverige, utan även på viktiga exportmarknader. Samtidigt finns det många orosmoment i den globala politiken och ekonomin som vi idag inte vet hur de materialiseras och osäkerhet med hur vi möter nästa lågkonjunktur. Penningpolitiken är redan väldigt expansiv med begränsade möjligheter till stimulansåtgärder och en svag krona på förhand som riskerar hämma omvandlingstrycket i industrin.

Det råder alltså en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.

I detta osäkra läge står Sverige inför en stor avtalsrörelse. Parterna på arbetsmarknaden ska under 2020 förhandla om löner och villkor för 2,8 miljoner anställda. Bara inom Svenskt Näringsliv rör det sig om 300 avtal för 1,8 miljoner medarbetare. Det är förhandlingar som kommer att få stor betydelse för jobb och välfärd i Sverige kommande år.

Löneutveckling och andra villkor spelar en enorm roll för företagen, inte minst när marknaden försvagas. Alltför höga personalkostnader kan förstärka lågkonjunkturen – och kosta jobb.

Motorn i vår välståndsutveckling är det internationellt konkurrensutsatta näringsliv som till stor del exporterar sina produkter.

Så kommer det att vara även i framtiden. Exporten från Sverige motsvarar ungefär 45 procent av BNP. Vår förmåga att konkurrera på internationella marknader påverkar därmed många jobb i Sverige.

Dalarna ensamt exporterar för 29 miljarder kronor (2017). Det motsvarar 102 000 kronor per person. Räknar vi även in tjänster blir värdet på exporten ytterligare 20–30 procent högre.

Dalarna är ett industritungt län med många tillverkande företag och underleverantörer som ingår i globala näringskedjor. Dessa står för närmare 40 procent av det samlade förädlingsvärdet av de varor och tjänster som produceras i länet. En betydligt större del än motsvarande för riket totalt. Det innebär att sektorn har mycket stor betydelse för länets ekonomi.

Avgörande för konkurrenskraft och löneutrymme i näringslivet är produktivitetsutvecklingen. Tyvärr har den bromsat in. Mellan 1993 och 2006, det vill säga mellan nittiotalskrisen och finanskrisen, var den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i näringslivet 3,6 procent per år. Sedan finanskrisen har den halkat ned till i genomsnitt 0,6 procent. I år väntas den bli så låg som 0,3 procent.

I den allt hårdare internationella konkurrensen gäller det att på bästa sätt anpassa ökningarna i arbetskraftskostnader till den svagare produktivitetstillväxten och till den nu bromsande ökningen i efterfrågan.

Sedan 1998 har de svenska reallönerna ökat med i genomsnitt mer är 60 procent, efter att innan dess länge ha legat stilla. Ingen skattesänkning eller bidragshöjning är ens i närheten av att ha motsvarande betydelse för hushållens ekonomi.

Nu gäller det att fortsätta med ansvarsfulla avtal. Den svenska löneökningstakten måste växlas ned för att säkra jobb och välfärd och det gäller i synnerhet för Dalarna med så många exportberoende företag.

Henrik Navjord

Regionchef Dalarna Svenskt Näringsliv

Lars Johansson

Teknikföretagen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel