Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Kommuner ska inte sätta sig till doms över församlingars teologi – problematisk människosyn hos Falu kommun

Annons

Som ledare för en kristen tankesmedja respektive tidigare vice förbundsordförande för RFSL, är det med olika utgångspunkt som vi nalkas debatten om Lugnetkyrkan i Falun. Vi har landat i olika teologiska slutsatser om hbtq-personer och den kristna tron, men vi reagerar ändå båda med kraft mot det sätt som kommunen har behandlat församlingen, och särskilt mot talet om blotta vistelsen i kyrkans lokaler som ett ”arbetsmiljöproblem”.

Vi är båda medvetna om att frikyrkornas relation till hbtq-rörelsen är komplex. I detta spänningsfält är det många hbtq-personer som har farit illa. Inte nödvändigtvis för att någon har velat det, utan för att kollisionen mellan världsbilderna har blivit för överväldigande.

De allra flesta församlingar har – precis som Lugnetkyrkan – en genuin vilja att välkomna och respektera alla människor, oavsett sexuell läggning. Samtidigt bottnar man i en till stora delar annorlunda värdetradition än det sekulära samhället, och bygger sin tro och sin praktik på Bibelns ord. Här behövs det ödmjukhet och en lyssnande attityd från alla sidor för att om möjligt undvika onödigt lidande.

Med detta sagt är det självklart att religionsfriheten gäller även i frågor som dessa. Kommuner ska inte sätta sig till doms över församlingars teologi.

I den nyligen presenterade utredningen ”Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället” (SOU 2019:35) sägs: ”I diskrimineringslagen föreskrivs i flera avseenden undantagsregler från diskrimineringsförbuden som innebär att särbehandling i vissa fall är tillåten om det finns ett berättigat syfte och om de medel som används är nödvändiga och lämpliga för att uppnå̊ syftet. … Verksamheter som bygger på̊ ’religiösa, ideologiska eller värderingsmässiga grunder’ anges i förarbetena som ett specialfall där det undantaget kan vara tillämpligt. … [Europakonventionen] ger ett skydd för trossamfundens autonomi och inre liv, vilket bekräftats genom Europadomstolens praxis.”

Det som Falu kommun riskerar att göra är därmed att diskriminera församlingarna i kommunen utifrån deras lagstadgade religionsfrihet. Därtill tycks man vilja införa en form av åsiktsregistrering, när man säger att alla kommunens leverantörer måste ställa upp på en specifik tolkning av kommunens värdegrund (Dagen 13/8).

Allra mest allvarlig är dock den bild som målas upp när kommunstyrelsens ordförande säger till P4 Dalarna att det skulle vara ett ”arbetsmiljöproblem” för kommunanställda att vistas i en lokal vars ägare har en ”tveksam syn till hbtq-frågor”. Det här uttalandet hör över huvud taget inte hemma i en liberal demokrati! Det ger bilden av frikyrkliga som en smittsam sjukdom, och stänger alla dörrar för dialog i en erkänt komplex teologisk fråga. Det tycks oss därför som att det är kommunen, inte Lugnetkyrkan, som har det största problemet med sin människosyn.

Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen

Magnus Kolsjö, hbtq-debattör

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel