Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Kommunala utmaningar för konsten i Dalarna

”Oavsett i vilken kommun vi bor bör vi som invånare få likvärdig tillgång till konst i våra livsmiljöer”.
Det skriver företrädare för Konstnärernas Riksorganisation med anledning av granskningen Årets Konstkommuner 2017, som visar på stora skillnader mellan Dalarnas kommuner.

Annons

Invånarnas möjligheter att ta del av professionell konst skiljer sig mycket åt i Dalarnas kommuner. Samma sak gäller barns rätt att själva få skapa. Det visar Årets Konstkommuner 2017, en granskning av Konstnärernas Riksorganisation, som även ger förslag på hur kommunerna kan stärka sin konstverksamhet.

Över hälften av landets kommuner (54 %) svarar ”ja” eller ”delvis” på frågan om de tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar, en regel som ger nya konstverk när det byggs fastigheter och infrastruktur i offentliga miljöer. Av svarande kommuner i Dalarna är det Ludvika, Falun, Hedemora, Leksand och Mora, visar den rikstäckande kommunenkäten som ligger till grund för Årets konstkommuner 2017.

När det nu ska byggas ett stort antal nya bostäder i Dalarna bör fler kommuner inspireras av exempelvis Göteborg

Oavsett i vilken kommun vi bor bör vi som invånare få likvärdig tillgång till konst i våra livsmiljöer. När det nu ska byggas ett stort antal nya bostäder i Dalarna bör fler kommuner inspireras av exempelvis Göteborg som investerar minst en procent vid ny-, om- och tillbyggnationer i offentlig konst och skriver in enprocentsregeln i markanvisningar så att ansvaret för konstnärligt gestaltade livsmiljöer delas mellan privata exploatörer och allmännyttiga bolag. På så sätt får kommunen en mekanism som år för år säkerställer att våra offentliga rum berikas med existentiella och konstnärliga kvaliteter.

Bara en tredjedel av landets kommuner svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet, det ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar.

Grundlagen (Regeringsformen § 2) slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Trots det har enbart två av tio av landets kommuner en utarbetad strategi för att skapa en samhällsutveckling som genomsyras av kultur.

Bara en tredjedel av landets kommuner svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet, det ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar. Av svarande kommuner i Dalarna är det Ludvika och Avesta. Och endast 15 procent av landets kommuner svarar ”ja” på frågan om de har en policy för att garantera konstnärer deras konstnärliga frihet.

”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”.

Granskningen synliggör utmaningar men också stora utvecklingsmöjligheter. För att underlätta har Konstnärernas Riksorganisation samlat goda exempel från hela landet och tagit fram tips och checklistor i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”.

Vi föreslår att kulturförvaltningarna i länet tar avstamp i den för att utveckla arbetet med bild- och formkonsten och att politiker använder den inför budgeten och valet 2018.

På så sätt kan kommunerna i Dalarna bli ännu intressantare att både bo och verka i, och besöka.

Kia Kullander, talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Dalarna och Konstnärernas emaljverkstad i Falun

Katarina Jönsson Norling, riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation

Sanna Svedestedt Carboo, vice riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation