Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Inlägget om stafettlärare ett mönsterexempel på nyliberalismens språkbruk

REPLIK: På debattartikeln ”Det finns inga stafettlärare i Falun – därför behövs inget förbud” av Fredrik Adolphson (C).

Förra fullmäktige avslog en motion där det föreslogs att ett förbud mot att anlita så kallade stafettlärare från bemanningsföretag skulle införas.

En politiker, Fredrik Adolphson (C), reagerade i en debattartikel den 5/2. Adolphsons ambition är klar – han ”vill upplysa om det verkliga läget”.

Att beskriva det ”verkliga läget” hör naturligtvis till den yttersta politiska utmaningen och poängen ligger i att man inser att verkligheten grundar sig på de värdeföreställningar vi hyser. Poängen är väl ändå – om man vill tala med statsvetaren Stig-Björn Ljunggren – att ”för det första beskriver ideologin verkligheten – den talar om hur tillvaron är beskaffad.”

Den brittiske statsvetaren Anthony Giddens säger det på ett annat sätt: ”Värden och uppfattningar som bidrar till att säkra en viss grupps maktposition på bekostnad av andra, mindre mäktiga gruppers inflytande. Makt, ideologi och konflikt har alltid ett nära samband med varandra.”

Adolphson för alltså fram uppfattningen att han kan upplysa om verkligheten men det är verkligheten sedd utifrån nyliberalistisk klädedräkt när Adolphson talar eller skriver.

Adolphson driver vidare tesen att eftersom det inte finns några stafettlärare i Falun så behövs inga förbud. Han förtydligar med att ”motionen angriper alltså ett icke existerande problem och därför röstade jag för avslag.”

Principen Adolphson här för fram är ju smått befängd om den skulle användas inom exempelvis försvarspolitiken: ”Vi har inga fiendesoldater i vårt land, alltså behöver vi ej något försvar.”

Adolphson söker på olika sätt vrida och vända på att han röstat mot ett förslag om förbud mot vinstföretag. Han är visserligen för ett liberalt förslag av stafettlärare men det ska ”inte gödsla riskkapitalisternas fickor.” Trots detta påstående är han i samma andetag varm anhängare av kapitalismen: ”Som socialliberal ser jag kapitalism som något bra”.

I förstone kan intrycket av artikeln vara förvirrande med alla motstående uttalanden av Adolphson. Tankegången kan gå till Esaias Tegnér: ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”

Så förhåller det sig nog inte. Inlägget är i stället ett mönsterexempel på nyliberalismens kamouflerande nyspråk.

När tre partier i Falu kommun – S, V och MP – inte vill ha ett system med stafettlärare från bemanningsföretag, upplever en anhängare av vinster inom välfärdssektorn att det kan vara politiskt stötande och därför bör beslutet ges propert hölje.

Vad jag anser om dylikt politiskt agerande hos Adolphson behåller jag för mig själv men jag är emot nyliberalismens dribblingsförsök med den politiska retoriken om nu någon skulle undra!

Örjan Fridner (S), ersättare i kommunstyrelsen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel