Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Idrottsplatsen är viktig – att röra på sig ska vara enkelt och möjligt för alla

Annons

Under den intensiva byggeran i Sverige under 1960- och 70-talet var idrottsarenan ett centralt och självklart inslag i samhällsbilden. Föreningsidrotten blomstrade och idrottshallar och simhallar växte fram som svampar. Att skapa utrymme för fysisk aktivitet vid skapandet av ett nytt bostadsområde var självklar.

Idag, när byggtakten återigen är rekordhög, är bilden en annan. En ny enkätundersökning visar att i ungefär hälften av landets kommuner finns inte någon utvecklingsplan alls för idrottsanläggningar.

Vi vet att många kommuner kämpar för att få pengarna att räcka till. De stora idrottsanläggningar som byggdes under 1960- och 70-talet kräver upprustning. Ökad inflyttning till städerna gör att hallar och andra aktivitetsytor är uppbokade och det är svårt att få plats.

Den organiserade idrotten har med tiden blivit mer organiserad vilket ökar belastningen på formella idrottsanläggningar. I de större städerna. På landsbygden kan scenariot vara det omvända. Planer och hallar står tomma.

Samtidigt vet vi att stillasittandet ökar. Sverige har Nordens mest inaktiva barn, bara 22 procent av tjejerna och 44 procent av pojkarna i 10–15-åldern når de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar dramatiskt. Att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välmående råder det ingen tvekan om.

Att bygga in idrottsarenor i bostadsområden är ett sätt att vända denna pågående trend. Idrottsplatsen handlar inte bara om idrott. Det är en naturlig mötesplats och bidrar till minskat utanförskap. Samtidigt vet vi att närheten gör att fler rör på sig. Det måste vara enkelt och möjligt för alla.

Skapa miljöer där människorna finns. Miljöer som lockar till rörelse och spontanidrott; cykelbanor, klätterväggar, lekparker, joggingspår, beachvolleybollplaner och skateparker. Tillgängliga även för de som inte har de ekonomiska förutsättningarna att vara med i den organiserade idrotten eller har föräldrar som inte har möjlighet att skjutsa till träningen. För de barnen finns och de blir fler. De ökade klyftorna ställer ännu högra krav på hur idrottsplatserna utformas och placeras. Det är också viktigt att rusta de idrottsanläggningar som idag finns och fyller ett gott syfte.

Vi finns nära föreningarna som många gånger driver och förvaltar idrottsanläggningarna, vi har kunskap och erfarenhet av barn- och ungdomsidrott och vilka behov som finns samt ekonomiska resurser att bidra med.

Dalarnas Idrottsförbund vill därför:

- Fortsätta att vara ett stöd för idrottsföreningarna i Dalarna kring anläggningsfrågor.

- Verka för att det finns utvecklingsplaner för idrottsanläggningar i alla kommuner i Dalarna.

- Att kommunen samråder med oss i arbetet med att ta fram utvecklingsplaner och översiktsplaner.

Idrotten gör Dalarna starkare.

Eva Lignell

Verksamhetsledare och ansvarig för anläggningsstöd på Dalarnas Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel