Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Hur långt kan man inskränka funktionshindrades rätt att leva självständigt och på lika villkor?

Annons

Då regeringen förra mandatperioden lade fram en funktionshinderstrategi kunde man tro att viss förbättring skulle ske för synskadade i landet. Men nu efter flera år känns det inte som om det blivit någon bättring för funktionshindrades möjlighet till delaktighet och jämställdhet. Tyvärr stämmer inte strategin och arbetet med dagens funktionshinderpolitik.

Funktionshindrades möjlighet att bli delaktiga och jämställda försämras allt mer. Detta trots att Sverige ratificerade FN:s konvention om Rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2009 och därmed antog konventionen som en del i arbetet för att förbättra funktionshindrades rättigheter. Konventionen ska vara ett stöd i domstolarnas bedömningar av lagen utifrån individens möjlighet till ett delaktigt och aktivt liv.

För allmänheten kanske man genom mediernas reportage och artiklar kan tro att huvudfrågan gäller personlig assistans eller färdtjänsten, men så är inte fallet. Frågan handlar om helheten i funktionshindrades livssituation. Synskadade får till exempel inte tillträde till Lagen om Stöd och Service (LSS) trots att det i förarbetet står att ledsagarservice är ett stöd för synskadade att kunna ta del av samhället. Att som synskadad kunna få eller behålla ett arbete är nästa problem då arbetsförmedlingen har dåliga kunskaper i att ge insatser för att synskadade ska få en bra arbetsrehabilitering. Många kommuner tar dessutom bort sin syn- och hörselinstruktör, vilket leder till att synskadade inte får det stöd man behöver i sin hemkommun.

Till dessa förminskningar av rättighetslagarna kommer även att funktionshindrade inte får juridiskt stöd när man måste överklaga de allt oftare ställda avslagen. Visst får man hjälp, av samma enhet som avslår ansökan, att skriva ihop en text till sitt överklagande, men den har dålig juridisk bärighet och slås sedan sönder av myndighetens egna jurister när det kommer till domstolen. Domstolarna har inte heller den kompetens om FN-konventionen som behövs för att rättighetslagarna ska fungera. Den senaste enkäten från domstolsverket visar att 15,4 procent av domarna inte känner till att konventionen finns och 65,4 procent känner endast till att den finns vilket gör att överklagningar av beslut i ledsagningsmål skapar en viss "lotterieffekt".

Så länge politiker och handläggande tjänstemän ser oss som en kostnad och ett problem kommer vi alltid att vara en kostnad och ett problem. Men om vi tittar på ovanstående olika insatser utifrån en samhällsekonomisk syn kan vi konstatera följande:

* Bättre arbetsmarknadsinsatser och arbetsmarknadsrehabilitering minskar synskadades arbetslöshet, vilket skapar egen ekonomi och man behöver inte söka ekonomiskt stöd från kommunen eller försäkringskassan.

* En god ledsagarservice ökar synskadades möjlighet att komma ut i samhället vilket leder till att man får möjlighet att spendera de pengar man tjänar som då ökar intäkterna för företagen. Dessutom ger ökad möjlighet att komma ut och röra på sig en minskad ohälsa vilket spar pengar för regionen.

* Att kommunen behåller sin syn- och hörselinstruktör är en besparing. Syn- och hörselinstruktören ger synskadade stöd i sin egen hemmiljö vilket gör att man inte behöver så mycket hemtjänst.

* En färdtjänst som utgår ifrån människors behov ökar möjligheten för att funktionshindrade ska kunna vara mer aktiva, vilket minskar ohälsan och därmed sjukdomar som då spar in pengar inom sjukvården.

Därför kommer nu ett uppdrag till politiken. Vad kostar den besparing ni gör gentemot en annan verksamhet eller myndighet? I stället för att spara, sök samverkan med andra verksamheter och myndigheter för att inte besparingarna ska generera ökade kostnader.

Annika Östling

Ordförande, Synskadades Riksförbund Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel