Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Hur får vi hela Sverige att leva?

Annons

Kan ett svar på frågan vara att använda olika glasögon, att titta på saker utifrån olika perspektiv och att se att hela landet är en del av Sverige - inte bara städerna? Att se på saker som helheter och att tänka långsiktigt i de beslut och val som görs?

För knappt 20 år sedan kommunaliserades skolan i Sverige. Att skolan blev ett kommunalt ansvar var nog en av de sämre förändringar som har gjorts i landet. Det visar sig idag när byskolor läggs ner. Hela Sverige kan inte leva, mindre kommuner får det tuffare och klarar inte ekonomin vilket leder till akutinsatser för att hålla budgeten i balans. Besluten som fattas är inte av långsiktig karaktär och inte heller med barnens bästa i fokus.

I senaste valet, 2018, lovade flera politiska partier att byskolor skulle finnas kvar vilket inte sker i verkligheten. Istället har flera byskolor lagts ner i Dalarna och troligtvis kommer än fler mindre skolor att avvecklas framöver. Enligt fackliga representanter är det här bara en början på utvecklingen. Hur ska hela Sverige kunna leva - och framför - allt hur ska landsbygden kunna leva om utvecklingen fortsätter på det här sättet?

Delar av välfärdssystemet som en gång byggts upp av våra förfäder håller på att nedmonteras del för del. Mindre orter förlorar mer och mer service. På många orter börjar det med att bensinstationen tas bort. Sedan fortsätter det med bibliotek, mataffär, annan service och skola. Vem vill bo i dessa samhällen? Och vilka klarar av att bo där? Det gäller inte bara byar och orter, även mindre städer förlorar service och samhällsfunktioner såsom Arbetsförmedling och Skatteverk.

Hur kan vi då göra för att hela Sverige ska leva och framförallt landsbygden? Hur kan mindre kommuner locka människor att flytta dit? Jag tror att en idé är att locka med mindre byskolor med hög kvalitet och behöriga lärare.

Ibland argumenteras det för att det inte finns behöriga lärare på de mindre byskolorna. I Garpenberg i Hedemora kommun pågår just nu en utredning för att stänga ytterligare en byskola. Där har ett av argumenten varit att det just inte finns behöriga lärare men det är felaktigt. På Garpenbergs skola är behörigheten högre än på många andra skolor och resultaten från de nationella proven är goda.

Äldre elever på Garpenbergs skola har under senaste året slussats med buss en dag per vecka till en annan byskola ungefär 25-30 km bort för att ha vissa ämnen trots att det till viss del har funnits på befintlig skola. Det är underligt med tanke på att kommunen är miljöcertifierad. Hur tänks det kring säkerhet och trygghet för eleverna? Vilka glasögon används när besluten och valen görs?

Under våren har flera elever flyttats från skolan i Garpenberg till Hedemora tätort. Om det är ett sätt att minska elevunderlaget för att sedan lättare kunna stänga skolan är oklart. Informationen om att skolan ska läggas ner har också gjort att flera föräldrar redan nu har flyttat sitt eller sina barn till andra skolor.

Ett förslag som ofta finns är att lägga ner byskolor och flytta barnen till större skolor. Vilken arbetsmiljö ger det eleverna och lärarna på de stora skolorna? Vilket resultat ger det ur lärandesynpunkt och hur påverkas barnens mående av detta?

De flesta av Hedemora kommuns skolor är fulla, så även friskolorna. Var ska eleverna gå? Hur ska familjerna lösa situationen om Garpenbergs skola läggs ner? Vilka arbetstider får eleverna om de ska slussas till Långshyttan, som verkar vara ett av de få alternativ som finns? Många av föräldrarna börjar tidigt på morgonen vilket skulle betyda att barnen skulle behöva lämna hemmet vid klockan halv fem på morgonen för att föräldrarna ska hinna till sitt arbete och sedan hämta barnen på eftermiddagen.

Om Garpenbergs skola avvecklas räknas besparingarna bli cirka 1,5 miljoner kronor. Då har dock inte kostnaderna för om eleverna börjar i friskolor eller i annan kommun räknats in. Inte heller kostnaderna för transporter har varit med i beräkningen. Blir det verkligen en besparing?

Om andra glasögon används ser man andra möjligheter. Allt behöver inte centraliseras! Då det är fullt i Hedemora kommuns stadsskolor och friskolor - varför inte slussa barn från Hedemora centrum till byskolorna där det finns plats? Som sagt ovan finns det i Garpenbergs skola behöriga lärare, det är en trivsam och fin skola med närhet till naturen - med alla dess möjligheter.

Används skattebetalarnas pengar på rätt sätt. För knappt 10 år sedan renoverades Garpenbergs skola för 10-tals miljoner kronor. Planen nu är att lägga ner skolan. Skattebetalarnas pengar kan inte användas hur som helst, som att dessa investeringar inte är värda någonting.

Vad behöver göras för att förhindra landsbygdens död? Det går inte att dra ner på allting och försämra det vi har i samhället. Om pengarna inte räcker måste andra åtgärder till. Kanske krävs en skattehöjning eller signaler till staten att vi inte fixar det med dem medel vi har.

Barnen är vår framtid - satsa på dessa. Alla passar inte i stora skolor utan mår bättre i en mindre och lugnare miljö som skapar trygghet.

Du som är tjänsteman eller politiker - ta på dig andra glasögon och titta utifrån flera olika perspektiv. Titta på vilka möjligheter som finns. De finns verkligen där - bara du vågar sätta på dig andra glasögon.

Arbete pågår för att försöka rädda Garpenbergs skola och hela landsbygden i Sverige. - ”Låt Garpenberg leva, låt skolan vara kvar”.

Annika Ruth

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons