Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Hot mot förtroendevalda får sällan önskad effekt - men kan öka om vi inte tar avstånd

Artikel 12 av 12
Överfallet mot Liljeglöd
Visa alla artiklar

Annons

Valåret 2014 utsattes omkring 2300 personer i Sverige för övergrepp för att de har ett politiskt förtroendeuppdrag. Ungefär 80 procent av dessa utsattes för flera brott. De flesta råkar inte ut för lika allvarliga övergrepp som falupolitikern Patrik Liljeglöd. Oftare handlar det om trakasserier eller verbala hot.

Gärningspersonerna når oftast inte sitt syfte. Brottsliga övergrepp avgör sällan beslut och får sällan förtroendevalda att sluta och överlämna politiken till dem som tycker att samhället ska styras med våld.

Utvecklingen vi ser är ändå illavarslande. Inför valåret 2018 finns en oro för att övergreppen mot de förtroendevalda kommer att öka. Såväl polisen som partier, kommuner, landsting och riksdag, har ökad beredskap för att hantera situationer som innehåller trakasserier, hot och våld med politiska motiv.

Sverige har en 200-årig tradition av fred och en nästan 100-årig tradition av att vara en utvecklad parlamentarisk demokrati. Detta har tjänat invånarna väl. Vi har alla rätt att vara missnöjda med politiken sinnehåll. Men det finns bättre sätt att påverka den än genom brottsliga övergrepp. Människor skapar inte ett hållbart samhälle genom att hota eller våldföra sig på varandra.

Vi är ett antal personer som för närvarande utbildar förtroendevalda i hur hot och våld mot dem kan förebyggas och motverkas. Uppdraget kommer från Sveriges kommuner och landsting och finanserias av medel från regeringen. Själv kommer jag besöka omkring 20 platser under hösten.

Vi har flera budskap i vår utbildning. Vissa är grundläggande som att alltid ta övergrepp på allvar och att ha en utarbetad plan för hur sådana ska mötas och motverkas. I viss mån handlar det så klart om hur förtroendevalda ska få skydd och stöd om de blir utsatta för brott.

Men det handlar också om hur förtroendevalda måste arbeta för att möta den oro som människor kan känna när politiska beslut påverkar tryggheten i deras vardag. De vanligaste utövarna av övergrepp mot förtroendevalda är nämligen inte kriminella gangsters. Det är helt vanliga medborgare som låter sin oro övergå i mobbningsliknande beteende och i värsta fall grövre brottsliga handlingar.

Det innebär att makten över att vårt land ska fortsätta att vara en fredlig demokrati i stor utsträckning ligger i allas våra händer. Genom att kräva politisk förändring med schyssta medel, kan vi alla motverka en utveckling där hot mot förtroendevalda blir vanligare. Det torde vara ställt utom allt rimligt tvivel att samhällen som utvecklas och förändras genom genom debatt, förhandling och omröstning, alltid kommer att kunna utvecklas mer positivt än samhällen som styrs av övergrepp.

Agneta Blom, docent i statsvetenskap vid Örebro universitet och tidigare bland annat sekreterare i en statlig utredning om hot och våld mot förtroendevalda

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel