Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Gymnasielagen ställer omöjliga krav – ge ungdomarna permanent uppehållstillstånd

För fem år sedan kom ett antal unga människor till Sverige. De hade flytt från krig och förtryck. Då var de barn enligt definitionen som finns i barnkonventionen. Våra myndigheter hann dock inte med att granska deras skäl för asyl innan de fyllde 18 år.

Eftersom att ungdomarna hade varit här länge och blivit drabbade av myndigheternas försening togs den nya gymnasielagen fram skyndsamt. Den gav ungdomarna en möjlighet att gå klart gymnasiet och att snabbt skaffa jobb efter examen och därmed få en chans till uppehållstillstånd i Sverige.

Under de fem år som gått sedan dess har vi i Sverige bekostat uppehälle och studier i grund- och gymnasieskola. Många av de som omfattas av gymnasielagen har valt omsorgsprogrammet och flera jobbar dessutom redan nu som vikarier inom äldreomsorgen.

Gymnasielagen kräver att ungdomarna ska ha skaffat sig ett tillsvidarejobb eller en varaktig anställning om två år inom sex månader efter avslutat gymnasium – något som är nästintill omöjligt även för en ungdom som är född och uppvuxen i Sverige av svenska föräldrar.

Med pågående coronapandemi har detta krav blivit ännu svårare eller rentav omöjligt. När en kommun överväger att göra en investering tänker man noga över när denna investering beräknas löna sig. Att ha bistått dessa ungdomar fram tills nu ska ses som en investering och det är därför självklart att kommunerna nu vill se att investeringen återbetalar sig.

Ett antal politiska företrädare från många kommuner i Sverige och från i stort sett alla partier krävde i ett debattinlägg i Aftonbladet att det enda rimliga är att ge dessa ungdomar permanent uppehållstillstånd. Kommunerna "vill skörda frukterna av sina investeringar”.

Förutom det rent humanitära perspektivet att dessa unga har tillbringat mer än en fjärdedel av sitt liv i Sverige vore det alltså helt galet att kasta bort den investering som har gjorts och detta dessutom till den extra kostnad det innebär att utvisa dem till ett land de kanske aldrig satt sin fot i.

På kort sikt krävs det att ungdomarna får de möjligheter som behövs för att de ska klara sin gymnasieutbildning. Inte alla ungdomar har ett hem där de kan studera i lugn och ro, alla har inte tillgång till dator och internet. Det finns också många som på grund av psykisk ohälsa och andra särskilda behov har svårare att klara sina individuella studier på distans.

Just nu ser vi permitteringar och uppsägningar inom många branscher där ungdomar traditionellt har en möjlighet att få ett första arbete. Vi ser också risker med att det kan bli en långvarig situation med ökad arbetslöshet. Detta kommer att drabba ungdomarna som omfattas av den nya gymnasielagen oproportionerligt hårt. För dem betyder det inte bara att de riskerar arbetslöshet, utan även att de kommer att utvisas efter många år i Sverige.

Vi talar om en begränsad grupp personer om endast cirka 7000 unga människor. Vi på Rädda Barnen anser:

• Att kommunerna tillsätter extra resurser för att säkerställa att alla ungdomar klarar av sin skolgång. I detta stöd ingår tillgång till datorer, internet, lunch och individuellt stöd.

• Att unga i och med covid-19 ska ges extra tid att avsluta sina gymnasiestudier med fortsatt möjlighet till förlängt uppehållstillstånd.

• Att kravet på anställning ändras till ett krav på sysselsättning. Detta kan vara högre studier, kortare eller längre anställningar och även anställningar med lönebidrag för de unga som behöver det på grund av funktionsnedsättning.

Vi behöver hjälp för att lyfta den här viktiga frågan för Dalarna, Sverige och inte minst för de drabbade ungdomarna.

Unni Öhman, Rädda Barnen Dalarna

Hanna Larsson, Rädda Barnen Dalarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel