Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatt: Godis och läsk måste bli dyrare – risk för haveri i vården om vårt sockerintag fortsätter

Annons

Läget är akut. Över 50 procent av Sveriges vuxna befolkning har övervikt och fetma, och i Dalarna är siffran 56 procent. Nationellt sett beräknas fetman kosta landet 70 miljarder varje år. Det finns ett effektivt sätt att vända utvecklingen: att minska sockerförbrukningen drastiskt. Nu behövs en nationell handlingsplan för att få stopp på den skadliga överkonsumtionen av sötsaker.

Förutom ett personligt lidande, medför fetma en stor belastning för sjukvården. I fotspåren följer bland annat en ökad risk för cancer, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens, psykisk ohälsa, högt blodtryck, fibromyalgi, artros och svårigheter att bli gravid. Fetma och diabetes ökar också risken för graviditetskomplikationer, bland annat missfall, havandeskapsförgiftning och för tidig födsel. Det har också kopplats till en ökad risk för att barnet ska få en cp-skada, epilepsi eller autism. Diskussionerna om en handlingsplan mot sockret har pågått länge, men ingenting konkret har gjorts och vi fortsätter att år efter år överkonsumera sötsaker och tomma kalorier. Om svensken uppfyllde Livsmedelsverkets rekommendationer skulle användningen av socker i landet, inkluderat svinn, hamna på maximalt 25 kilo per person och år. Istället har den under årtionden legat över 40 kilo. Regeringen behöver tillsätta en handlingsplan med ett nytt nationellt mål: att den årliga sockerförbrukningen ska minskas till 25 kilo per person. Handlingsplanen bör innehålla följande förslag:

• Att mängden tillsatt socker anges i näringsdeklarationen på livsmedel. Utifrån den information som ges idag – där naturligt förekommande sockerarter klumpas ihop med tillsatt socker – är det omöjligt för en konsument att avgöra hur mycket tillsatt socker hen får i sig.

• Att godis och läsk måste bli dyrare. I många andra länder har man infört en skatt på söt dryck, med en minskad konsumtion som följd. Eftersom godis och choklad är svenskens största sockerkälla, bör vi även beskatta det.

• Att förpackningsstorleken på godis och läsk regleras. När lösgodis började säljas i påsar som rymmer flera kilo, och läsken hälldes på liter stora pet-flaskor, ökade konsumtionen av dessa sockerrika livsmedel radikalt. En återgång till mindre förpackningar skulle med stor sannolikhet minska konsumtionen.

• Att lagstifta om marknadsföring mot barn. När Sveriges barn bänkade sig framför finalen i Melodifestivalen 2019, fick de veta att programmet sponsrades av Coca-Cola och Marabou. Såväl EU som WHO menar att det är angeläget att skydda barn från marknadsföring av ohälsosam mat och det går i linje med barnkonventionen.

• En folkhälsokampanj kring sockret. Få föräldrar vet till exempel att femåringars maximala dagsransons socker ryms i 60 gram smågodis.

Nu är det viktigt att vår regering agerar. Tusentals människoliv står på spel och fortsätter vi så här finns risk att vården totalhavererar.

Mats Wiking

Riksdagsman för Socialdemokraterna Ann Fernholm

Fil. dr molekylär bioteknik och grundare av Kostfonden

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons