Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: En ny fastighetsskatt kommer allt närmare – hur ser relationen ut mellan nationalekonomer och politiker?

Enligt januariavtalet kommer en skattereform allt närmare. Den blir sannolikt också påskyndad av att mer pengar behöver komma in till statskassan efter coronakrisens alla utgifter.

Hur en ny fastighetsskatt ska utformas är ju många nationalekonomers skötebarn. Som nationalekonom kan du skapa dig ett namn genom att sälja in din modell om fastighetsskatt till tankesmedjor och till politikerna. Jag ser en rollkonflikt här. Nationalekonomerna kommunicerar sina modeller och politikerna får till slut uppfattningen att modellerna accepterats.

Hur ser relationen ut mellan nationalekonomer och politiker? Är det inte lättare som politiker att bara ta en modell, som anses accepterad av nationalekonomerna, utan att ifrågasätta vilka mer grundläggande antaganden som finns bakom än de som anges i själva modellen? Skattesystemets utformning borde ytterst handla om vilka värderingar vi vill ska genomsyra samhället. Det är ett perspektiv som alltför ofta lyser med sin frånvaro när skattedebatten domineras av nationalekonomiska avvägningar.

Vad modellerna inte beaktar är att den absoluta merparten av medborgarna ser bostaden som en privat svär, ett område för individuell frihet och inte ett område för politiserande intrång. Som fastighetsägare kanske du har prioriterat att renovera i stället för annan konsumtion, skapat nya möjligheter för dig och din familj. Du har då redan bidragit med att betala moms på alla materialinköp och betalt arbetsgivaravgift för anlitade hantverkare. Därutöver ska du beskattas utifrån en av staten bestämd fiktivt inkomst för att bo i din egen fastighet.

För många ter sig detta som absurt. Och om du avstått från underhåll och reparationer men dina grannar i stället gjort det och fått värdeökning, så beskattas du i alla fall för att ditt hus råkar ligga i samma område. Då är det svårt att förstå nationalekonomernas resonemang. Här krävs det att politikerna tänker till ett varv till för att förstå att medborgarna inte ser detta som legitimt.

Däremot kan jag tycka att det är okej att du blir beskattad för den reavinst som du får när du säljer ditt hus. Det är ju då och endast då, som en värdestegring kan konstateras. Då har du också likvida medel att kunna betala en reavinstskatt. Och konstigt är det att nationalekonomerna inte talar mer om borttagande av räntesubventionen på fastighetslån. Vad är det för rättvisa med den subventionen? Här borde staten nu under rådande lågränteperiod införa en stege på cirka tio år för att ta bort subventionen.

Låt folk få äga sin bostad ifred från skatter utifrån konstruerade modeller med fiktiva beräkningar.

Kerstin Hillerström, civilekonom och statsvetare boende i Falun

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel