Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Dalarna har inte råd att inte satsa förebyggande – familjecentraler bör öppna i alla länets kommuner

Att barn, unga, vuxna och äldre upplever psykisk ohälsa är tyvärr inget nytt här i Dalarna. Redan på 90-talet duggade larmrapporterna tätt. Det handlade om ätstörningar och kroppshets, en otillräcklig elevhälsa i skolan, ungdomsmottagningar som tog semester lagom till sommarlovet och rekordlånga köer till barn- och ungdomspsykiatrin. Kvinnor i Dalarna tillhörde de mest sjukskrivna i landet och ”utbränd” var den vanligaste orsaken.

Mycket av det vi upplever som problem idag är väldigt lika de problem som fanns redan för 20-30 år sedan. Men fortfarande ägnar vi oss mycket åt att släcka bränder – att åtgärda problemen när de redan har gått för långt. Tänk om vi istället vågade satsa på tidiga insatser, tidiga upptäckter, det förebyggande och hälsofrämjande. Men vad betyder det egentligen?

Nationalekonomen Ingvar Nilssons forskning visar till exempel att 1 satsad krona i förebyggande arbete ger 14 kronor tillbaka. Men inte nästa budgetår, eller året efter, utan det är en satsning som ger avkastning på kanske 10 års sikt. Dessutom innebär förebyggande insatser också ett antal fler förväntade levnadsår som en trygg uppväxt innebär för det enskilda barnet jämfört med en otrygg uppväxt. Skillnaden är alltså enorm. Gigantisk.

Trots det är det ofta svårt att prioritera de långsiktiga förebyggande insatserna, när det egentligen borde vara tvärtom. Men vi i Dalasamverkan har en tydlig ambition att satsa förebyggande och en av de prioriterade insatserna är att det ska finnas minst en familjecentral i varje Dalakommun.

En familjecentral är öppen och ska vara tillgänglig för alla familjer. Men där ska också finnas kompetens att upptäcka och tidigt komma in med riktade insatser för att stödja en positiv utveckling för det enskilda barnet och dess familj. Och det startar redan under graviditeten.

För att få kalla sig för en familjecentral ska det finnas fyra verksamheter som samarbetar och är samlokaliserade: Mödrahälsovård (MVC), barnhälsovård (BVC), öppen förskola och socialtjänstens familjeteam eller liknande som arbetar främjande och förebyggande.

MVC når knappt 100 procent av alla blivande mödrar. BVC når i princip alla barn. Den öppna förskolan är en mötesplats för alla små barn och deras föräldrar. Och i samma hus finns kommunens främjande socialtjänst som snabbt kan rycka in och ge stöd till barn och familjer som upplever svårigheter. Att just samlas under samma tak är bra för familjerna som då kan få ett samlat stöd från flera professioner på samma plats. Beslutsvägarna blir snabbare och väntetider kortas när fler huvudmän samarbetar på detta sätt.

Det finns inte heller något som hindrar att fler verksamheter kan byggas in – till exempel samtalsmottagning för barn och unga, ungdomsmottagning eller andra verksamheter som har samma målgrupp och syfte.

Det finns dessutom många föreningar som skulle kunna knyta an till verksamheten på en familjecentral så som studieförbund, brukarorganisationer och föräldrastödsföreningar för föräldrar till barn med exempelvis diagnoser eller liknande. Här kan det offentliga och det civila samhället kroka arm och det är bara fantasin som sätter gränser!

Från regionens sida sträcker vi ut handen till de kommuner som ännu inte har en familjecentral. För om detta ska bli verklighet krävs att även kommunerna är engagerade och hittills har vi mött ett stort intresse. Det bådar gott för framtiden att vi också kan stärka samarbetet för att fler barn ska växa upp i trygghet i Dalarna.

Sofia Jarl (C), regionråd

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel