Annons
Vidare till dt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Dalafolket drabbas när EU kompromissar – ökade utgifter på 300 miljoner kronor per år

Dalfolket berörs i allra högsta grad av de dramatiska nattmanglingarna i Bryssel nyligen. Först efter tre dagars förlängning av EU-toppmötet förmådde de 27 europeiska regeringscheferna att enas i en kompromiss.

Ett konstaterande är att skattebetalarnas andel från Dalarna står för knappt 3 procent av de 140 000 miljoner kronor som Sverige – trots att svenska folket med tydlig majoritet sade nej till euron i folkomröstningen 2003 – nu ska skänka bort till andra EU-medlemmar med sämre skötta statsfinanser och som anses värre drabbade av pandemin trots Sveriges och Dalarnas erkänt höga dödstal.

Det motsvarar totalt runt 4000 miljoner kronor, det vill säga 4 miljarder kronor, i direkta gåvor till från dalfolket till EU.

Man kan naturligtvis säga att detta är en utgift som ska betalas av först på 30 år under perioden 2028-2058 och då blir summan vi skänker bort ”bara” ungefär 133 miljoner kronor per år – visserligen med utgiftsräntor lagda ovanpå.

Det är bara att konstatera att med 133 miljoner kronor, år efter år i 30 år, totalt alltså omkring 4000 miljoner kronor, hade åtskilliga angelägna statliga projekt samt statligt stöd till sjukvård, skola och omsorg i Region Dalarna och Dalakommunerna kunnat förverkligats.

Vän av ordning kan naturligtvis invända att coronapandemin är så pass allvarlig att i nöd prövas vännen. Frågan är dock om denna ädla princip hade fungerat som bärande motiv för en intern europeisk gåvopolitik – detta då faktum kvarstår att just länder där politiker genom åren avstått från att fatta nödvändiga och krävande ekonomiska beslut för att få ordning på sina statsfinanser, inklusive höjning av pensionsåldern, är de som nu får mest i gåvor.

Bland annat kom Spanien och Italiens premiärministrar hem från EU-toppmötet med löften om att i närtid kunna få ut dryga 700 000 miljoner kronor till sina länder i rena gåvor från de mer ekonomiskt välskötta EU-ländernas befolkningar. Däribland även de så kallat "sparsamma staterna" som tappert nog försökte hålla emot – Österrike, Nederländerna, Danmark, Sverige och Finland.

Nog är det inte alltid lätt att tolka vad som beslutades under EU-toppmötet. Ett exempel är att å ena sidan rapporteras det att den svenska medlemsrabatten, satt i förhållande till vårt lands ekonomiska nivå, ökat med cirka 2500 miljoner kronor per år. Å andra sidan stiger dock den totala årsavgiften för Sverige med 6 000 miljoner kronor, från 39 000 till 45 000 miljoner kronor.

Här försvinner alltså 6 miljarder årligen som hade kunnat gå till satsningar i Sverige eller till skattesänkningar. För Dalarnas del blir det cirka 180 miljoner kronor per år kommande sju åren i ökad medlemsavgift till EU. Tillsammans med gåvodelen har alltså Sveriges regering utlovat utökade utgifter i form av gåvor och ökad medlemsavgift från dalfolket på runt 300 miljoner kronor per år.

Som om inte detta var nog så leder flera beslut vid toppmötet till att etableringen av en verklig EU-stat med jättekliv rycker allt närmare.

Lennart Sacrédeus (KD), tidigare Europaparlamentariker och riksdagsman, nu kommunfullmäktiges ordförande i Mora

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel