Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Agera mot rattfylleriet – fem förslag som räddar liv

Annons

Rattfylleri är en av de största trafikfarorna. Varje dag sker cirka 12 500 onyktra körningar i Sverige. Totalt omkommer 75-80 personer i alkohol- eller drogrelaterade olyckor varje år. Det motsvarar ca 30 procent av alla omkomna i trafiken - varje år.

Minst 1000 personer skadas allvarligt varje år på grund av rattfylleri. Det motsvarar, på tio år, hela befolkningen i en kommun av Gagnef- eller Malung-Sälens storlek.

Så vad behöver egentligen göras?

• Öka poliskontrollerna. Polisens roll i trafiksäkerhetsarbetet är oerhört viktig. Deras arbete har dock tyvärr varit eftersatt under många år. Ibland hör vi polisen säga att "de har så mycket annat att arbeta med”. Det är sant - men trafikbrotten behöver också bekämpas.

Dessutom vet vi att många andra brott upptäcks i samband med polisarbete i trafiken. Resultaten från polisens trafikkontrollveckor visar tydligt att man, förutom att ingripa mot olika trafikbrott, även klarar upp många andra brott under en sådan vecka. Till exempel narkotikabrott, stölder, vapenbrott och fynd av efterlysta personer.

• Drogtesta förare med instrument. Idag har polisen inte laglig rätt att utföra rutinmässiga drogtester på förare utan att först, med hjälp av så kallad ögonundersökning, bygga upp skälig misstanke. I flera av våra grannländer får polisen redan idag utföra snabbtester av saliv med screening-instrument. Det har lett till att betydligt fler drogpåverkade rattfyllerister upptäcks. Beslutsfattare - ändra lagen så att polisen med hjälp av snabbdrogtester kan bli effektivare i sitt arbete mot drograttfylleri!

• Inför automatiska nykterhetskontroller. Det har gjorts försök med automatiska nykterhetskontroller (ANK) i hamnar under åren 2013–2015. Försöken visar att det är möjligt att kontrollera många förare på kort tid utan att det bildas köer. Denna typ av kontroll är också oerhört tidsbesparande för polisen, som bara behöver ingripa då någon blåser rött med för mycket alkohol i utandningsluften.

Efter ett alkolarm tar polisen uppföljande bevisprov och rapporterar rattfylleribrottet. ANK kan användas i fasta kontrollstationer, till exempel i hamnar eller vid stora godsterminaler. Det kan också användas i flyttbara system utefter våra vägar. Beslutsfattare - genomför redan fattade beslut och möjliggör att ny automatiserad teknik kommer i trafiksäkerhetens tjänst!

• Skärp straffen för vållandebrotten i trafiken. 2006 lade den dåvarande Justitieministern Tomas Bodström fram en promemoria om ”vållandebrotten i trafiken”. Han ansåg det motiverat att ”anlägga en skärpt syn på vållandebrott som skett i samband med rattfylleri och andra allvarliga trafikbrott”. Promemorian samlar nu damm i någon hylla.

Istället frågar sig nu vår nuvarande justitieminister hur det kan vara så låga straff för detta trafikbrott. Det hade han kunnat åtgärda direkt när han tillträdde för 5 år sedan om man tagit fram Bodströms lagförslag och ändrat lagstiftningen.

• Lagstifta mot eftersupning. Fortfarande idag kan man köra full, vara med om en trafikolycka och därefter, när man påträffas onykter av polisen, skylla på att man drack alkohol efter krocken.

Allt för många kommer undan med den ursäkten och slipper straff. Detta kryphål i lagen kallas eftersupning och kan täppas till. Beslutsfattare - visa lite mod och klubba igenom det lagförslag som redan har tagits fram! Vårt grannland Norge har haft en eftersupningslag i mer än 50 år som fungerar utan problem.

Med dessa fem förslag skulle trafiken bli säkrare.

Göran Sydhage, MHF ”INGEN ska dö av rattfylleri”

Patrick Magnusson, Sveriges Åkeriföretag

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel