Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De osynliga hjältarna – frivilliginsatserna

DT har träffat doldisarna i Frivilliga Resursgruppen, de som betalar med sin fritid för att få hjälpa.
Samtidigt har de fått kritik då brandmän blev utan mat i samband med den stora skogsbranden i Västmanland – men räddningsledaren Lars-Göran Uddholm tar FRG i försvar.
– De ska verkligen ha all cred som det bara går att ge dem, säger Uddholm.

Annons

Ramnäs lördag förmiddag den 9 augusti 2014.

Helikoptrarna dånar i luften och räddningsledaren Lars-Göran Uddholm stryker svetten ur pannan.

Värmen trycker och vindarna ökar.

– Jag försöker alltid att ta mig tid med media, säger han när DT möter upp honom utanför hotell- och konferensanläggningen i Ramnäs som tillfälligt har blivit högkvarter för kampen mot Sveriges största skogsbrand i modern tid.

Samtidigt finns oron för vad de ökande vindarna ska ställa till med i brandområdets nordöstra hörn.

– Samhället håller sig med en beredskap för att hantera normala och frekventa situationer. Det är så vi bygger upp det. Vi gör en riskanalys, det här kan hända, det här kommer hända frekvent och det som händer frekvent ska vi klara av, säger Uddholm.

Men det här är ingen vanlig skogsbrand. Alla resurser som på något sätt kan uppbringas krävs.

– Det som händer någon gång då och då ska vi ha en planering för. Titta dig omkring, här finns frivilliga, här finns brandförsvar från hela landet. De som finns i närområdet – det här är en nationell angelägenhet och där måste all nationell kapacitet plockas in för att klara av det här, säger Uddholm och fortsätter:

– Vi har internationell hjälp från Italien, Frankrike och Norge. En sådan här beredskap kan ingen ligga inne med.

– Nu plockar vi ihop det som finns och då är utmaningen att få ihop en fungerande enhet av delar som normalt sett inte är vana att jobba tillsammans.

Brandmännen har hyllats för sina insatser. Men Lars-Göran Uddholm som kanske är den person som har haft mest medietid i landet under den senaste veckan lyfter fram en helt annan grupp – FRG, den Frivilliga Resursgruppen.

– De ska verkligen ha all cred som det bara går att ge dem. Jag sitter här, jag har betalt för att vara här, jag har betalt för att träna och lära mig det här. FRG gör det här helt frivilligt, de är riktiga hjältar, säger Lars-Göran Uddholm.

Men få känner till FRG och vad gäller den Frivilliga Resursgruppen har Dalarnas distrikt en central funktion.

När branden startade för snart två veckor sedan larmades först Västmanlands FRG till brandplatsen.

Jannike Wåhlberg, från Falun är verksamhetsledare vid Civilförsvarsförbundet Dalarna och Civilförsvarsförbundet Gävleborg och samordnare för FRG-insatserna:

– Vid den här stora situationen räcker det inte med Surahammars FRG, eller Västerås FRG. Västmanlands FRG blev först larmade och sedan fick jag larm i måndags kväll, att "nu behöver vi förstärkning från Dalarna" och Dalarna är ett stort FRG-län, förklarar Wåhlberg och fortsätter:

– Än så länge håller vi ställningarna, det är treskift dygnet runt, men det är tufft. Nu har jag börjat kalla in från en del andra distrikt.

Arbetsuppgifterna för FRG kan variera.

– Det vi framför allt kan göra är att jobba med information. Men vi kan också bemanna stationer med frivilliga från allmänheten. Då har vi en organisation för att strukturera upp det. Vilka är de, Vad kan de, vad vill de göra och så vidare.

– Eller som nu. Vi har blivit kallade till en vattentank i Virsbo för att bemanna den, men vi har också hand om reservelverk, transporter, eftersläckningsarbeten, men framför allt att bistå med armar och ben som kan rycka in där det behövs.

Men då brandmännen har hyllats så har kritik lyfts mot hur dessa brandmän har servats under släckningsarbetet då det ofta har handlat om skift på tolv timmar i tryckande värme i de västmanländska skogarna.

På facebook har ett rykte att brandmän skulle ha fått klara sig utan mat figurerat. Även brandmäns respektive ska ha hört av sig till högkvarteret i Ramnäs och ifrågasatt hur deras livskamrat egentligen har det i skogen och varför de inte får någon mat.

– Jag har hört talas om att det har förekommit på sociala medier, säger Erik Höglund från FRG i Västmanland, den enhet som bistår med mattransporter till brandmännen.

Själv har Erik Höglund inte haft tid att bemöta kritiken. I stället suckar han lite uppgivet.

– Man blir lite besviken. Det händer misstag i sådana här situationer, men jag lägger inte så mycket möda på det – det går inte att försvara sig mot ett rykte på facebook, säger han och fortsätter:

– Vi kör ut ungefär 300 portioner mat om dagen. Vi får en koordinat och så kan det vara en brandman som är en bit därifrån och jobbar. Samtidigt får vi bara hålla oss på landsvägar. De vill inte ha ut oss i skogen av säkerhetsskäl.

Jannike Wåhlberg:

– Det är klart att brandmännen får mat men man måste också ha förståelse för att alla, i en sådan här situation... Det inte är så lätt att alla ska ha fullständig koll hela tiden, säger Wåhlberg och fortsätter:

– Räddningstjänsten har sitt arbetsgivaransvar för att fixa allt sådant där för sina mannar. Sedan är det Hemvärnet som har motsvarande för sina. Ansvaret för hur det här ska skötas och beställningarna ligger hos dem. Men de praktiska utförarna – det har hamnat på FRG, förklarar Jannike Wåhlberg.

Lars-Göran Uddholm:

– Tro inte på rykten. Vi har 500 personer inblandade i den här händelsen, vi har 200 personer ute i skogen. Att bara åka runt området är fem mil långt.

– Sen så är det så att man är inne i skogen och jobbar. Vi ger människor i uppdrag att åka ut med mat och vi har kartor på var de är. Men det kan vara så att brandmännen har flyttat sig eller att någon inte har hittat just den vägen – det är klart att det kan hända, säger räddningsledaren.

DT lämnar Ramnäs och styr bilen mot Riddarhyttan – omkring tre mil från högkvarteret.

Vi möter upp Johan Fors, från Gustafs, som representerar FRG i Borlänge.

I Riddarhyttan har Frivilliga Resursgruppen fått låna fyra lagerlokaler som var och en av dem motsvarar storleken på en normalstor sporthall.

Det är här allt som företag och privatpersoner har skänkt och kommer att skänka hamnar.

Under lördagseftermiddagen är det tänkt att distributionen från Riddarhyttan ska starta till de som behöver artiklar av olika slag.

– Vi har haft folk från Luleå i norr till Ystad i söder som har skänkt saker till oss och det är väldigt många som vill dra i gång insamlingar, berättar Johan Fors.

– Vi kan inte ta emot postpaket, men brev. Sedan så är det jättebra om man kan skicka via budtransporter, förklarar Johan Fors och utvecklar:

– I dag (lördag) har vi lagt ut en efterlysning på facebook på receptfria läkemedel, presenningar och rep. Det är på väg att bli kallare väder och vi vet inte hur många som hinner återvända till sina hem innan dess.

– Vi kan inte ta emot färskvaror, kyl- och frysvaror, förklarar Johan Fors.

För den personal som jobbar konkret med branden finns depåer på närmare håll och som innehåller det allra mest nödvändiga, så som skavsårsplåster, dricka, energikakor och liknande.

Men i Riddarhyttan finns det mesta – allt från barnkläder, tvättmedel, sängkläder och torrvaror.

– Vi förser boende och personal. Ledningscentralen rekvirerar det de behöver till sina gubbar.

Men verksamheten i Riddarhyttan och även all övrig verksamhet som FRG har hand om och på något sätt är knutet till skogsbranden bevisar en helt annan sak – utan de ideella insatserna skulle branden bli i det närmast omöjlig att släcka.

En brandman som jobbar tolv timmar om dygnet är precis som en idrottsman – han behöver fylla näringsdepåerna för att ta sig igenom sitt arbetspass, alternativt tävling.

Johan Fors:

– Statens organisation, just nu, bygger mycket på frivillig hjälp. Brandmännen är väldigt beroende av att vanliga "Svenssons" skänker saker.

– Utan frivilliga resurser skulle inte brandmännen kunna utföra det kritiska släckningsarbetet, säger han och tillägger:

– Vi behöver absolut väldigt mycket mer hälso- och sjukvårdsprodukter.

För även om skogsbranden har passerat sitt allra mest kritiska läge är FRG:s arbete långtifrån över. Egentligen har det bara startat.

– Så länge räddningsinsatsen pågår kommer det här lagret behövas. Vi siktar på att avveckla det om tre månader. Det som blir över kommer att doneras, säger Johan Fors från Gustafs.

På väg hem från Västmanland träffar vi brandmannen Markku Perkeiö vid brandstationen i Norberg, där han också tjänstgör.

– I början var det lite svårt att få ut mat och dryck, men allt gick så himla snabbt och var så intensivt. Nu fungerar allt klockrent.

– Nu får vi tre matlådor per dygn, berättar han.

Markku sparkar i gruset utanför brandstationen.

Han är frustrerad.

Om inget oförutsett händer med branden dröjer det två dygn innan han får ge sig ut i skogen igen.

– Det spelar ingen roll, fast man är ledig så är man här vid stationen ändå. Man vill bara ut och hjälpa till så vi får branden släckt någon gång.