Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De bästa rockbiografierna

Rockbiografierna duggar tätt 2012. Neil Young har fått fin kritik för sin självbiografi och nu kommer Peter Ames Carlins bok om Bruce Springsteen på svenska. Vi tipsar om några favoriter i genren.

Annons

Welcome to the jungle - Legenden om Guns N' Roses, Stephen Davis (2008)

Om man har hackat i sig Slashs hjälteskröna, Steven Adlers sorgliga drogkrönika och Duff McKagans "slutet gott, här är mina vackra barn-bok" inser man snabbt en sak: alla ljuger. Det gör däremot inte Stephen Davis. Han har talat med flickvänner som blev svikna, managers som blev rika, och vänner ställde upp, hela vägen in i mörkret. Här är alla bitarna, du får själv lägga pusslet över rockhistoriens mest magnifika katastrof.

Twisting my melon, Shaun Ryder (2011)

I en åtminstone halvt rimlig värld borde den här boken inte finnas. Shaun Ryder är musikern som lade credot "livet är min konst" på tungan - bytte första ordet mot "ecstacy" - och svalde hårt. På försättsbladet har han gjort en lång tacklista och när man läser boken inser man att det är dessa människor som är anledningen till Happy Mondays nu, 25 år efter debuten, förbereder en ny skiva. Med torr kärlek och ännu torrare humor berättar Shaun Ryder om människorna som räddade hans liv.

Just kids, Patti Smith (2010)

Patti Smiths bok är antitesen till alla skrävlande rockstjärnors valhänta försök att minnas sina storhetsår. Här skildrar hon ungdomsåren, den närmast oskuldsfulla kärleken till Robert Mapplethorpe och kampen för att få ihop vardagen med drömmarna - utan att skryta eller göra minnena mer spektakulära än de är. "Just kids" är inte bara en ovanligt modig och på djupet självutlämnande biografi, det är också en bok av hög litterär klass. (TT Spektra)