Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Davidsson: "Givetvis en dröm för mig"

/

Han är mannen bakom framgången.
Efter 18 långa år får nu Olle Davidsson slutligen lön för mödan.
Nästa säsong spelar hans Kvarnsveden i fotbollens finaste rum.
– Det är ett stort, stort steg och givetvis en dröm för mig, säger ordföranden.

Annons

Glädjen visste inga gränser när slutsignalen som förkunnade Kvarnsvedens avancemang till Damallsvenskan ljöd över Ljungbergsplanen.

Det kramades, skrattades och gräts om vartannat och mitt i euforin stod mannen som jobbat allra hårdast för att nå just hit – Kvarnsvedens ordförande, Olle Davidsson.

– Det är ett stort, stort steg och givetvis en dröm för mig, som har jobbat med det här i många år, konstaterar Davidsson, när han försöker sammanfatta känslorna.

Jonas Björkgren säger att det här avancemanget var för din skull.

– Det tackar vi för. Det är hemskt, hemskt skönt. Speciellt ett år när vi faktiskt inte hade planerat för att göra det. I år hade vi planerat för att jobba in våra unga och etablera oss. Men sedan fick Jonas ihop gruppen på ett sådant fantastiskt sätt. Alla jobbar och sliter för varandra, vi blir bättre och bättre och mer fysiskt starka för varje träning och match. Och så plötsligt är vi ett topplag, fast vi inte visste det själva från start.

Är det lättnad eller glädje nu?

– Det är en oerhörd glädje. Jag trodde inte att det skulle bli klart fyra matcher före serien var slut. Jag trodde att vi skulle få kriga ända in i mål, men det är ju hemskt skönt att det blir så här. Nu kan vi njuta av de sista omgångarna.

Mitt i lördagens glädjehysteri manar dock Davidsson även till viss eftertanke.

Hans egna tankar finns redan delvis i framtiden, det blir alldeles tydligt när han utvecklar sina funderingar.

– I den här glädjen måste vi också vara ödmjuka och veta att vi nu kommer att vara nybörjare, i nästa steg. Vi kommer ha många tuffa träningsmatcher, många tuffa riktiga matcher och troligen kommer vi nog få jobba hårt för att hänga kvar. Men den fighten tar vi gärna.

– Klarar vi ett första år, då tror jag att vi etablerar oss. För så känns det som att vi har jobbat hela tiden, ända sedan 1997. Vi har tagit ett steg, vi har etablerat oss och vi har gått framåt. Det hoppas vi på nu också, när vi har fått den här fantastiska möjligheten att spela i det absoluta finrummet.

Hur hårt har du jobbat för det här?

– Ja... (skratt). Vi har byggt lite fotbollsplaner och fotbollshallar och hela tiden försökt att ta steg framåt. Det kommer vi att göra igen. Nästa vecka börjar vi riva upp vårt gamla, kära gräs, som är nio år nu, och lägger nytt. Vi kommer att bygga en ny teknikplan, starta läktarbyggen och så vidare.

– Vi fortsätter på den inslagna vägen. Ett litet steg i taget.

Annons