Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Därför vann Obama i USA

Annons

Klockan 05.12 vågade CNN gå ut med prognosen att Barack Obama skulle sitta kvar. Då hade Obama 256 av de 276 elektorsröster han behövde, samt gynnsamma mätningar, så kallade exit polls, från vallokalerna i vågmästarstaterna Ohio, Florida, Virginia och Wisconsin.

Marginalerna är så små att valutgången kan bli e n juridisk fråga - omräkningar och överklaganden kan komma på det sätt som också hände i Florida skandalvalet mellan Gore och Bush 2000.

Valdeltagandet i världens mäktigaste demokrati är som vanligt löjligt lågt, i praktiken har Obama en dryg fjärdedel av väljarna bakom sig den kommande mandatperioden 2012-2016.

Obama lyfts fram av en koalition av svarta, spansktalande, kvinnor och unga - fyra väljargrupper som är beroende av att välfärden fungerar och som inte tilltalas av republikansk politik, där tyngdpunkten i samhällslivet i stället läggs på familjer och civilsamhälle.

Retoriskt har kampanjen varit smutsig, där motståndarnas fel och brister betonats i debatterna, och kontrasten mot budskapen i 2010 års kampanj - Obamas paroller "hope" och "Yes we can" - har varit slående.

Båda parter har märkligt nog undvikit att debattera införandet av en allmän sjukförsäkring, den största reformen på området på 100 år - Obama möjligen för att kostnaden varit betydande, Romney möjligen för att han som guvernör införde en variant i sin egen hemstat men var emot en sådan lösning på nationell nivå.

Uttalanden från konservativa senatorer som Todd Aiken och Richard Mourdock om graviditeter vid våldtäkt har varit rent befängda. De förlorar också sina platser i parlamentet.

Republikanernas starkaste politiska kraft, den skattefientliga och Washingtonskeptiska Tea Party-rörelsen, driver stora väljargrupper bort från partiet. Men inte heller Obama har i valrörelsen varit tydlig med att USA ju måste svälja den bittra medicinen lägre utgifter och högre skatter.

Obama kommer att leda ett delat land, där Mellanvästern och Södern röstade på Romney, medan folkrika stater på kusterna och i sjödistriktet röstade på demokraterna.

Krispolitiken där demokraterna räddade bilindustrin, som nu, starkt decimerad, åter går med vinst, spelade en stor roll i nyckelstaten Ohio.

Utrikespolitiskt räknar Obama hem att Irakkriget avslutats, Osama bin Laden dödats och att trupperna börjat tas hem från Afghanistan. Väljarna är trötta på krigen som Bush och republikanerna startade - i fallet Irak motiverat med rena lögner om massförstörelsevapen som inte fanns.

Kostnaderna för krigen har varit gigantiska och de har därför bidragit till det svarta hål i statsfinanserna som kommer att prägla Obamas kommande fyra år.